Skatten ska sänkas. Det var Moderaternas stora vallöfte. Nu har det gått ett år sedan den nya regeringen tillträdde och den ekonomiska verkligheten har ställt till det för finansminister Elisabeth Svantesson (M). Inflationen rusar. Kommuner och regioner skriker efter mer pengar. Det är lågkonjunktur, byggandet har tvärbromsat och kronan är svag.
– Vi befinner oss i en ekonomisk vinter, konstaterar Elisabeth Svantesson när hon ska presentera det ekonomiska läget vid en presskonferens på Harpsund.
Brytpunkten höjs
Gång på gång säger hon att det gäller att vara ansvarsfull och att regeringens främsta uppgift blir att bekämpa inflationen. Inför budgeten, som ska presenteras i september, är det så kallade reformutrymmet 40 miljarder. Enligt Elisabeth Svantesson ska det användas till att stötta hushåll och välfärd i det tuffa ekonomiska läget. Men hon vill inte svara på om de utlovade skattesänkningarna i form av ett nytt jobbskatteavdrag kommer i år.
Om det blir ett jobbskatteavdrag är det framför allt de med högst inkomster som kommer att gynnas. När brytpunkten för när du måste betala statlig skatt dessutom höjs rejält på på grund av den höga inflationen från 51 200 kronor till 57 300 så kan den samlade skattesänkningen för höginkomsttagarna bli stor.
”Enormt skev fördelningsprofil”
Det här har fått Socialdemokraterna att reagera.
– Förslaget som de har remitterat har en enormt skev fördelningsprofil. Det skulle innebära att den som tjänar 2,5 miljoner om året får en skattesänkning om 50 000 kronor. Det är helt orimligt, säger Mikael Damberg, ekonomiskpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.
Även Susanna Gideonsson, ordförande för LO, tycker att ett nytt jobbskatteavdrag är helt fel väg att gå.
– Jag hoppas att regeringen besinnar sig. Vi behöver inte fler skattesänkningar idag. Vi behöver satsningar på välfärden. Vi behöver satsningar på kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Vi behöver satsningar på byggande. Vi behöver att regeringen använder pengarna på ett smart sätt, inte bara berikar de rikaste.
Damberg: Staten måste hjälpa
Men även Socialdemokraterna kommer att föreslå skattesänkningar i sin budget. I onsdags meddelade Magdalena Andersson och Mikael Damberg att de vill se vad de kallar "en rättvis skattesänkning för vanligt folk".
– Vi har ett ekonomiskt läge där hushållen är väldigt pressande, samtidigt som regeringen är oerhört passiv. För mängder av löntagare har tio års reallöneökningar ätits upp av inflationen. I det här läget vi är det rimligt att staten hjälper till, säger Mikael Damberg.
Vilka räknar ni till "vanligt folk"?
– Alla som arbetar egentligen, men också de som har sjuk- och aktivitetsersättning och även pensionärer.
Med ert förslag skulle även höginkomsttagare få en skattesänkning. Varför vill ni sänka skatterna för dem?
– Ja, det här är ett sänkning som slår brett. Men för de lågavlönade blir sänkningen större procentuellt. Det är lite samma princip som med barnbidraget. Det är lika oavsett inkomst, men gör större skillnad för den med lägre inkomst. Vi säger också att vi är beredda att ta ut mer skatt för den som har högre inkomster.
Hur ska ni göra det?
– Det får vi återkomma till, men vi har lite olika alternativ. När samhället går igenom svåra kriser ser vi det som rimligt och nödvändigt att omfördela.
Bankerna ska bidra
Socialdemokraterna räknar med att skattesänkningen, som ska ge löntagare 1 900 kronor mer per år, totalt kommer att kosta cirka tio miljarder kronor. Exakt hur det ska finansieras vill de inte säga än, men förutom att de som tjänar mest ska bidra mer, vill de också att sektorer som tjänat på krisen, till exempel bankerna, ska bidra.
Susanna Gideonsson är ändå tveksam till om skattesänkningar är rätt väg att gå.
– Inriktningen på deras förslag är bättre fördelningsmässigt än regeringens. Men vi anser att det är mer träffsäkert att höja barndraget, ta bort amorteringskravet och annat för att stötta de grupper som har det tuffast.
Skulle ni vilja gå så långt som att föreslå skattehöjningar för att klara välfärden och ekonomin för de med lägst inkomster?
– Just nu har vi stora behov i samhället, på många områden. Inflationen slår hårt. Många av LO-förbundens medlemmar har svårt att få pengarna att räcka varje månad. Vi ser att vi behöver göra insatser där. Sen behöver samhället massor, både för att klara välfärden men också för att klara kraven på en ökad beredskap. Då kan jag tänka mig att införa en skatt för de som tjänar mest.
– Det finns fortfarande många som gör stora vinster. Bankerna gör jättevinster, energibolagen gör jättevinster och matjättarna gör fortfarande jättevinster, även om de är ute i pressen och gråter krokodiltårar. Det går att hitta sätt att beskatta de övervinster som uppstår nu, både för banker, energibolag och andra.
”Populistisk ton just nu”
Inte heller Therese Svanström, ordförande för TCO, tycker att det är rätt läge att sänka skatterna.
– Jag tycker att det är en populistisk ton just nu i politiken, där man försöker trumfa varandra med olika typer av skattesänkningar. Vi har påtalat under lång tid från TCO:s sida att det behövs en bred skatteöversyn som ser till att vi på lång sikt har en trygg välfärd och ett skattesystem som också möjliggör den klimatomställning som vi behöver göra. Så istället för att försöka trumfa varandra i ett populistiskt tonläge, borde man göra ett långsiktigt utvecklingsjobb.
Vad är det som behövs framför allt?
– Resurser till kommuner och regioner. De aviserar större underskott än under 90-talskrisen just nu. Det är svårt att rekrytera medarbetare till välfärden. Arbetsmiljön i sektorerna är tuff. Det behövs resurser. Kommuner och regioner måste också behövde göra anpassningar framöver kopplat till klimatfrågan. Det kommer att krävas resurser.
Mikael Damberg menar att skattesänkningar inte står emot välfärdssatsningar.
– Som vi sa i Almedalen föreslår vi en bottenplatta för finansieringen av välfärden, där statsbidragen räknas upp i takt med inflationen. Det är helt nödvändigt, men det är också nödvändigt att stötta hushållen. Vi kommer att gå emot varenda skattesänkning som den här regeringen genomför som har dålig fördelningsprofil.
Många höginkomsttagare kommer ändå få betala lägre skatt eftersom brytpunkten för statlig skatt höjs i takt med inflationen. Hur ser ni på det?
– Vi ville pausa uppräkningen redan förra året, och vi kommer gå igenom den frågan i det här budgetarbetet också. Det är inte riktigt att regeringen fortsätter inflationsskydda alla med höga inkomster medan välfärden och de med låga inkomster har svårt att få sin ekonomi att gå ihop. Men jag ska inte föregå budgetarbetet...
Är ni villiga att höja kapitalskatterna som ett sätt att finansiera era föreslagna skattesänkningar?
– Just nu fokuserar vi på dem med höga inkomster och bankerna som har gjort enorma vinster. Men det är ingen hemlighet att vi i Socialdemokraterna vill ha en skattereform där kapitalskatterna justeras uppåt. Men vi får se om vi har med det i den här budgeten.
Esbati: ”Bisarr karaktär”
Ali Esbati, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet, tycker både att höjd kapitalskatt och pausad uppräkning av brytpunkten är självklara åtgärder. Att, som regeringen vill, inför ett nytt jobbskatteavdrag är däremot motsatsen.
– De förslag som har remitterats har en närmast bisarr fördelningspolitisk karaktär där de allra rikaste får extremt stora skattesänkningar. Det ser ut som ett slags brända jordens taktik. Jobbskatteavdragen som konstruktion skapar orättvisor – att exempelvis långtidssjuka får betala högre skatt på samma summa, säger han.
Socialdemokraternas förslag är han mer försiktig med att utvärdera.
– Breda skattesänkningar kan ge väldigt lite i plånboken men kosta mycket samlat. Vårt fokus har varit att rätta till skatteorättvisorna – att exempelvis långtidssjuka och arbetslösa betalar högre skatt än löntagare – och att minska de enorma skattesubventioner som framförallt gynnar de rikaste.
