I höstas meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) att rotavdraget tillfälligt kommer att höjas från 50 000 till 75 000 kronor.
Dessutom kommer maxtaket för rut och rot att separeras. Tidigare hade avdragen ett gemensamt tak per person och år, men nu kommer de att ha varsitt tak på 75 000 kronor.
– Vi gör detta för att rutavdraget inte ska tränga undan viktiga investeringar i renoveringar för hushållen, sade Svantesson då.
Förändringarna träder i kraft i dag, den 1 juli, och gäller till årsskiftet.
Riksrevisionen: ”Sänk taket”
Både rut och rot har kritiserats kraftigt från olika håll, ända sedan de infördes. Under förra året granskade Riksrevisionen rotavdragets kostnader och effekter och rekommenderade därefter regeringen att sänka taket.
– Rotavdraget i sin nuvarande konstruktion är inte effektivt utformat. Det skapar inte tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader, sade riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande i samband med rapportsläppet.
Avdragen har också mötts med omfattande kritik på grund av att det främst är höginkomsttagare som nyttjar dem. I en rapport från 2022 konstaterade tankesmedjan Katalys att det är rika storstadsbor som plockar ut huvuddelen av skattereduktionerna som beviljas genom rut-, rot- och ränteavdragen.
– Det är omvänd fördelningspolitik. Få inser nog i vilken stor utsträckning som staten direkt subventionerar samhällets mest välbärgade, sade Rikard Allvin, en av rapportförfattarna i ett pressmeddelande i samband med rapportsläppet.
Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder kritiserar höjningen av avdragstaket och säger att detta gynnar höginkomsttagare på bekostnad av låginkomsttagare.
– Det spär på skatteorättvisan. Sedan diskriminerar man en grupp – de som bor i hyresrätt. Det vi behöver göra är att renovera bestånd som är eftersatta och det här kommer inte leda till det. Det hade varit bättre att lägga pengarna på renoveringsstöd för hyresrätter, säger hon.
Nationalekonomen: ”Borde ha avvecklats”
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, har också länge varit kritisk till rot. Han anser dock att det i nuläget finns skäl att höja avdragstaket.
– Det är ett stöd till byggbranschen som har legat kvar för länge. Varför ska just byggbranschen ha ett sådant stöd? Just nu kan jag dock se fördelar med detta. Det kan mildra problemen i byggbranschen här och nu, men på sikt skulle jag vilja se att man drar tillbaka avdraget, säger han.
Många kritiker menar att rot-avdraget bidrar till ekonomisk ojämlikhet, eftersom att det främst är höginkomsttagare som använder det. Hur ser du på det?
– Det är en motiverad invändning, men fördelningsaspekten är inte central. Man ska komma ihåg att många som jobbar inom byggbranschen inte är några höginkomsttagare och mycket handlar om att folk ska ha jobb.
Dagens ETC har sökt finansminister Elisabeth Svantesson (M) och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) för en kommentar.
