Till för någon vecka sedan var kiwi framför allt namnet på en hårig frukt för de flesta svenskar. Sedan gick Nordeas norska chefsekonom Kjetil Olsen ut och sa att lågpriskedjan Kiwi lyckats bryta inflationen i landet. Då blev Kiwi ordet på allas läppar.
– Det är vi förstås väldigt stolta över, säger Kristine Aakvaag Arvin, presschef på Kiwi.
Den 1 februari i år höjdes priserna från leverantörerna till de norska dagligvarubutikerna med tio procent över en natt. De stora kedjorna höjde direkt priset i butikerna. Men inte Kiwi.
– Vi hade aldrig sagt att vi skulle höja priserna. Vår ambition är alltid att hålla igen så länge vi kan för att vinna kampen om kunderna. Och vi blev överraskade av att de andra valde att höja priserna så mycket, säger Kristine Aakvaag Arvin.
Antal kunder exploderade
Höjda priser från leverantörerna har varit en standardförklaring från de svenska livsmedelskedjorna till att de inte kan pressa priset utan att gå med förlust.
– Lönsamheten har så klart gått ner när vi har tagit det här beslutet. Och vi står för hela räkningen själva. Vi har inte bett om eller fått någon hjälp av leverantörerna. Det här är det mest kostsamma vi någonsin har gjort, men vi ser det som en investering i och med att vi lockar nya kunder, säger Kristine Aakvaag Arvin om att även Kiwi slåss mot höja leverantörspriser.
Och nya kunder har det blivit. 600 000 bara den första veckan. Nu efter sju veckor med de frysta priserna har det stabiliserat sig på omkring 400 000 fler i veckan jämfört med samma period förra året.
– Det fanns de som kallade det här för ett pr-stunt bara för att få uppmärksamhet. Och vår konkurrent Coop har hävdat att vi försöker ta livet av dem. Men det här handlar om våra kunder. Vi kommer inte höja priserna bara för att våra konkurrenter vill det, säger Kristina Aakvaag Arvin.
”Sätt att ta ansvar”
Enligt presschefen är Kiwi i samma lag som kunderna. Som exempel nämner hon att kedjan redan tidigare sänkt priser på frukt och grönt, nyckelhålsmärkta mat och fisk motsvarande den norska momsen på mat för att fler ska ha råd att äta nyttigt. Kiwi har också en kampanj där de kräver fria mensskydd i skolorna samtidigt som Kiwis egna medarbetare får gratis mensskydd på jobbet och kunderna får varannat paket tamponger eller bindor gratis.
– Det är ett sätt att ta ansvar och driva en kamp å våra kunders vägnar. Och det menar jag att vi gör nu också. Trots att hushållen i Norge i genomsnitt fortfarande använder en relativt liten andel av sin hushållsbudget till maten så finns det många människor som inte har råd att köpa näringsrik mat. Där har både kedjor och leverantörer ett ansvar för att hålla inflationen så låg som möjligt.
Vill bryta spiralen
Ansvar pratar även svenska Lidls presschef om. Efter medieuppmärksamheten kring Kiwis prispress och efter att den svenska finansministern Elisabeth Svantesson (M) kallat de största svenska kedjorna Ica, Coop och Axfood till ett möte för att förmå dem att ”hålla nere priserna”, gick Lidl ut med att kedjan sänker och fryser priserna på över 100 varor – bland annat kaffe, kött och mjölk.
– Vi ser och hör att svenska hushåll kämpar med att få pengarna att räcka hela månaden. Att vi nu sänker priserna, det är för att vi vill ta ansvar, hjälpa hushållen i landet och försöka bryta den här inflationsspiralen, säger Nahir Aslan på Lidl.
Kör på i två månader
När de andra kedjorna fortfarande skyller på höjda leverantörspriser så säger Nahir Aslan att Lidl har förhandlat hårt med leverantörerna för att även de ska ta en del av kostnaden. Finansministerm är nöjd och skriver på Twitter att hon hoppas att de stora matjättarna nu ska följa efter.
– Det är så klart kul att det uppmärksammas. Vi gör det för att visa att det faktiskt går. Och vi märker att kunderna kommer i högre utsträckning. Vi växer dubbelt så mycket som branschen i övrigt nu, säger Nahir Aslan.
Frågan är hur länge Lidl kan hålla ut. Minst två månader är svaret.
– Det här fanns i inte med i kalkylerna för året från början, men nu kör vi det här och hoppas att fler varor kan komma till under de kommande veckorna.
