I Norge kan vinster i välfärden vara på väg ut – om politikerna vill. Det är budskapet som utredarna, på uppdrag av norska regeringen, kommer fram till.

Olyckliga konsekvenser för både enskilda människor och för samhället.

– Vi vill varna om att för mycket kommersiellt tänkande i välfärden har stora, olyckliga konsekvenser för både enskilda människor och för samhället, säger utredningens ordförande Jan-Erik Støstad, bakgrund som ekonom och statssekreterare i åtta år.

”Driver ingen tes”

Resultatet är ett kunskapsunderlag, ett slags handbok för beslutsfattare.

– Vi driver inte någon tes, utan vi säger att om politikerna vill vill fasa ut de vinstsyftande utförarna är det fullt möjligt, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, som varit ledamot i utredningen med expertis inom äldreomsorg och privatiseringen av den svenska välfärden.

Utredningen betonar skillnaden mellan välfärdstjänster och andra tjänster. Välfärdstjänsterna har en viktig samhällsfunktion samtidigt som de är viktiga för individer som ofta är i en utsatt situation

– Om du bryter ditt ben och får den lagad. Då är det ju inte bara bra för dig, utan det är också bra för samhället, för du kan ju fortsätta att jobba. Om vi har skola så är det inte bara bra för barnet som lär sig vad de kan, utan det är också viktigt för hela samhället, säger Marta Szebehely.

Enligt utredningen är välfärdstjänsterna komplexa tjänster som täcker grundläggande behov för brukare i utsatta situationer. Därför blir det svårt att mäta kvaliteten och att styra med kontrakt. Men det finns också skillnader mellan olika välfärdstjänster.

– Det är svårt att driva verksamheterna oavsett, men det är särskilt svårt om det finns ett vinstmotiv, medan myndigheterna har en annan utgångspunkt. De vill ha bästa möjliga tjänster för en given budget, säger Jan-Erik Støstad.

Barn i utsatthet

Den största andelen av välfärden som drivs i vinstdrivande syfte, både i Norge och Sverige, är den sociala barna- och ungdomsvården (HVB-hemmen). I utredningen lyfts barnavården som ett problemområde, eftersom det handlar om barn i särskilt stor utsatthet.

Välfärdstjänster passar inte för en vanlig marknad som ekonomer gör teorier om. 

– Det är en stor paradox att det är 30 procent som är kommersiella i institutionsbarnavården, samtidigt som brukarna där är speciellt sårbara. Därmed kan de inte stå upp för sina rättigheter. Välfärdstjänster passar därför inte för en vanlig marknad som ekonomer gör teorier om. Där du har dina preferenser och du väljer bland varor eller tjänster, och är du inte nöjd så går du därifrån, säger Jan-Erik Støstad.

Säljs på Blocket

I norska mått är det en förebyggande utredning eftersom utredarna pekar på hur stora problemen kan bli.

– Norge ser Sverige som ett skräckexempel. Det man framför allt har uppmärksammat är välfärdsbrotten och skolan, säger Marta Szebehely.

Hon menar att hanteringen av skolan i och med den fria etableringsrätten har fått konsekvenser för den offentliga skolan.

– Man har gjort det möjligt för vinstdrivande skolor att etablera sig var de vill och det har man inte i Norge. Det är ett hot mot jämlikheten och det blir segregation i samhället.

Det gäller även nätläkare och välfärdskriminaliteten, enligt Marta Szebehely. I augusti kom polisens rapport om att 18 HVB-hem kunde kopplas till gängbrottslighet. Sedan tidigare är det känt att vårdcentraler och hemtjänstföretag drivs av kriminella aktörer.

– Det händer att HVB-hem säljs på blocket vilket gör det svårt för myndigheterna att ha koll. När det gäller polisens lista över HVB-hem som ägs av kriminella får inte kommunerna reda på vilka de är, då riskerar de att fortsätta skicka ungdomar till de hemmen.

Avfasning eller reglering?

Utredningen för fram sju huvudbudskap tänkta att vägleda beslutsfattande politiker i hur de kan förändra kommersialiseringen av välfärden. Det första är att det är möjligt att fasa ut vinstdrivande intressen.

– Det som man ska komma ihåg är att vinstmotivet har betydelse för verksamheten och särskilt om de som äger företaget befinner sig längre ifrån. Om det är stora kommersiella aktörer som inte är i Norge eller i Norden, eller om det är ett riskkapitalbolag som har krav på en snabb vinstutveckling, då får det konsekvenser, säger Marta Szebehely

2016 kom den svenska socialdemokratiska politikern Ilmar Reepalu med ett förslag i sin utredning ”Ordning och reda i välfärden” om att begränsa vinsterna. Det tror inte utredarna är rätt väg att gå, berättar Marta Szebehely.

– Vi tror att det är en dålig lösning. Då är det bättre med idéburna organisationer som inte får dela ut vinst. Om man nu ska ha kvar kommersiella aktörer måste man reglera dem bättre. 

Man pratar ganska mycket om övervinster i Norge. 

Om politikerna väljer att ha kvar vinstdrivande välfärdsaktörer föreslår utredningen bland annat att högre krav kan ställas på utbildning.

– Den sortens krav kan göra att kommersiella inte gynnas i en konkurrenssituation, och kan också göra det mindre attraktivt att etablera sig, det blir mindre lönsamt. Man pratar ganska mycket om övervinster i Norge. Det tycker jag inte vi pratar så mycket om i Sverige, säger Marta Szebehely.

”Då ska man ha insyn”

Med övervinster menas en orimligt stor vinst som går rätt ner i ägarnas fickor. Till skillnad från i Norge saknar den svenska välfärden ekonomisk insyn. Skarpare krav på bemanning och ekonomisk insyn i välfärdstjänsterna är ytterligare förslag från utredningen.

– Det har vi aldrig haft i Sverige. I Norge har man krav på barnomsorgen till exempel, hur mycket personal, eller hur många barn det ska vara per personal. Det är som i USA när man införde Obamacare. Där måste alla sjukhem som har offentlig finansiering tanka uppgifter direkt ur lönesystemet och om hur mycket personal som har varit på plats, vilka positioner de har och vilka tjänster de har.

Kan vi använda förslagen i Sverige?

– De här sju huvudbudskapen tror jag absolut är relevanta för Sverige. Idén om de särdragen och samhällsfunktionerna och vilka konsekvenserna blir. Jag tror att många av förslagen också skulle kunna fungera här, säger Marta Szebehely.

Hur då?

– Till exempel att man har krav på självständigt rättssubjekt. Om kommunen lägger ut ett sjukhem på entreprenad, då ska man ha insyn direkt i hur pengarna används på det sjukhemmet. Man ska veta hur mycket av pengarna som går till löner och vilken bemanning de har. Den typen av saker kan man absolut ha här också.