Men att spara och betala av på skulden är inte vad Sverige behöver nu, det menar flera kritiker. Vänsterpartiet har tidigare uttryckt att en för stram finanspolitik kan leda till att viktiga samhällsinvesteringar uteblir, och att tillväxten därmed hämmas.

”Öka underskottet”

Även inom Socialdemokraterna finns kritiken mot den förda ekonomiska politiken. Den nystartade föreningen Reformisterna menar att vi nu måste låta budgeten gå med underskott för att minska ojämlikheten i samhället och ett bristande miljöansvar.

– Hela vårt program handlar om att Sverige har stora samhällsproblem som kräver kraftfulla investeringar och ökade utgifter från det offentliga. Vi behöver helt enkelt göra av med lite mer pengar än vad vi tar in i skatter och istället låna upp det. Så vi ser inte framför oss att statsskulden kan minska under den närmaste tioårsperioden, säger Markus Kallifatides som är ordförande för Reformisterna.

Han efterlyser en omläggning av den ekonomiska politiken och menar att de satsningar på runt 4,5 miljarder som nu görs i vårändringsbudgeten knappast kommer att göra någon skillnad.

– Det här innebär inga stora förändringar eller stora satsningar som attackerar några avgörande samhällsproblem. Det är inte något konstigt egentligen eftersom det bara är en vårändringsbudget. Men vi menar att det finanspolitiska ramverket borde göras om, det gällde ju redan långt innan den här budgeten, fortsätter han.

Det finns också andra argument för att staten inte ska låta statsskulden minska. Det har att göra med hur många statsobligationer som ges ut och hur det påverkar den ränta som staten får betala om de snabbt skulle behöva låna mer pengar i framtiden. Kostnaderna ökar om det blir för få statsobligationer i omlopp.

Dags att använda pengarna

Men kritiken mot regeringens politik kommer inte bara från vänster. Swedbanks prognoschef Andreas Wallström uppgav i en kommentar till Dagens industri igår att det finns utrymme för en mer expansiv finanspolitik för att investera långsiktigt snarare än för att möta konjunkturen.

Och Annika Winsth, chefekonom på Nordea, menar att det finns alternativ till att lägga pengar på hög.

– Antingen så sparar du eller så använder du pengarna. Du kan använda dem till kloka investeringar för framtiden, som till exempel infrastruktur eller folks utbildning. Det som vi har sparat pengar till är ju en åldrande befolkning, men den puckeln är ju här nu, säger hon.

Annika Winsth menar att det nu är dags att använda de pengar som vi genom en stram finanspolitik har kunnat spara ihop.

– I det här skedet blir det också väldigt låg ränta på att spara pengarna. Att istället använda pengarna till utbildning eller den åldrande befolkningen skulle göra att svensk ekonomi fungerar bättre i framtiden, säger hon.