– Det här är dramatiskt för världens småbönder men det är också dramatiskt för matproduktionen. Matproduktionen är global och vi är alla beroende av den. Så även om vi märker bara lite av det här i de nordiska länderna så har det potential att bli förödande för hela världen, säger Marie Haga.

Marie Haga är en före detta norsk toppolitiker som nu sysslar med jordbruksstöd och fattigdomsbekämpning som vice ordförande på FN-organisationen Ifad.

De fattigaste får ta smällen

Marie Haga skulle vilja se en större förståelse för att den mat vi äter i den västliga delen av världen faktiskt produceras av några av de fattigaste i världen.

– När världen krisar är det de fattigaste som tar den största smällen. Det ser vi när det gäller covid och vi ser det när det gäller tillgången på vacciner. Det kommer ta lång tid innan de fattigaste på landsbygden har fått vaccin. Men när det gäller sjukdomar som covid så är ingen av oss trygg förrän alla är trygga.

FN-organisationen Ifad stöttar fattiga jordbrukare på landsbygden i nästan 100 länder. För några veckor sedan blev det klart att Sverige ökar sitt stöd till Ifad med 800 miljoner kronor. En ökning med 60 procent. Och många andra länder har också ökat sitt stöd till organisationen markant.

Marie Haga tror att länderna börjar förstå kopplingen mellan ett mer hållbart jordbruk och tryggare livsmedelsförsörjning.

– Lantbruk i ett utvecklingsperspektiv har inte haft den uppmärksamheten som den borde ha. I de nordiska länderna har lantbruk inte varit så hett, vi har tagit matproduktionen för given. Men det håller på att förändras och det är väldigt bra för den fattiga världen.

Det handlar också om att vi snart kan stå inför en matkris. Chefen för FN-organet World Food Program gick för ett par veckor ut och varnade för en hungerpandemi i spåren av covidpandemin. Medan World Food Program kommer med akut humanitärt stöd vid kriser är det Ifad som står för det mer långsiktiga stödet till mestadels fattiga jordbrukare.

Dålig tillgång till medicin

De som arbetar med småjordbruk lever ofta under extremt knappa förhållanden.

– De har dålig tillgång till medicinsk behandling. De har inte tillgång till rent vatten,

munskydd och de mest elementära sakerna. Det som överraskar många är att 80 procent av de fattigaste i världen bor på landsbygden och 63 procent av dessa tjänar sitt levebröd på lantbruk, berättar Marie Haga.

Marie Haga tycker att trots FN:s utvecklingsmål så går utvecklingen åt fel håll när det gäller fattigdom. Och värst drabbade är länderna söder om Saharaöknen dit också många av Ifads projekt är riktade.

Omkring 40 procent av det stöd som Ifad får ska också gå till olika klimatinsatser.

– Vi får hoppas och tro att covid är relativt kortsiktigt. Det är dramatiskt men relativt kortsiktigt. Det vi vet är att klimatförändringarna inte är kortsiktiga.

Marie Haga berättar att biologisk mångfald är en av klimatinsatserna som politiker i Sverige betonat att de tycker är viktiga.

– Förnuftig användning av biologisk mångfald gör att det finns en fantastisk potential att både öka näringsinnehållet i maten och att kunna producera den mer miljövänligt. Det kan reducera sjukdomar och bidra till att vi kan bekämpa de nya sjukdomarna som vi vet kommer som följd av klimatförändringarna, säger hon.

Fler konflikter

Hon menar att det är samspelet mellan klimatförändringarna och covid som gör att situationen nu är så alarmerande för jordbruket.

– Samspelet mellan klimatförändringar, covid och vi måste även lägga till konflikter i världen, är bokstavligt talat en dödlig cocktail.

Konflikterna i världen tycker hon också är viktiga att ha med i ekvationen eftersom 60 procent av de fattigaste idag lever i konfliktområden. Klimatförändringarna och konflikterna hör ihop och eldas på ytterligare av covid.

Marie Haga menar att om man inte kommer till rätta med den här dödliga cocktailen så kommer det obönhörligen innebära att migrationen ökar, att det blir mer press på ländernas gränser och att det sin tur leder till att konflikterna ökar ytterligare.