– Om jag jobbat helg så är jag ledig mitt i veckan. Det skapar möjligheter för mig som jag inte hade haft om jag hade ett sedvanligt 9–5-jobb, säger Jessica Åsander.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det gör också att jag kan komma upp i en heltidslön utan att egentligen ha jobbat heltid.
Men visst finns samtidigt tydliga nackdelar. Tröttheten är kanske den mest påtagliga när dygnsrytmen ständigt rubbas.
– Det är väl det där med sömnen och att hitta balans i sina vanor som är svårast. Vissa lediga dagar tänker jag mig nästan som en arbetsdag, för jag vet att jag inte kommer att orka någonting, säger Jessica Åsander.
Inte ens var tredje jobbar dag
Idag jobbar majoriteten i arbetaryrken på obekväma arbetstider – och mest utbrett är det bland kvinnorna. Bara 36 procent jobbar dagtid och vardagar medan motsvarande siffra för män i arbetaryrken ligger på 47 procent. I jämförelse med tjänstemännen är skillnaden än tydligare – där arbetar 74 procent dagtid och vardagar, oavsett kvinna eller man.
Statistik från SCB:s arbetskraftsundersökningar, som sammanställts av LO, visar att kvinnor i arbetaryrken oftare jobbar kvälls- och helgpass. 43 procent jobbar i skift.
Negativt för hälsan
För Jessica Åsander har det fungerat förhållandevis bra – men hon är orolig över konsekvenserna på lång sikt.
– Jag skulle tro att det fungerar över en begränsad period, men man funderar ändå på vad det kan få för konsekvenser på lång sikt, sådant som jag kanske inte känner av just nu.
Forskning visar att skiftarbete som också innehåller nattskift har en negativ inverkan på hälsan. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och bröstcancer ökar med mellan 40–60 procent. Eftersom nattarbete påverkar hjärnans utveckling finns det för personer under 20 år dessutom en ökad benägenhet att utveckla den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS.
– Den biologiska klockan försöker leverera rätt vid rätt tidpunkt – men misslyckas. Då skapas mutationer och man får en förhöjning av immunsystemets aktivitet, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet.
Ökad olycksrisk
Men tröttheten innebär också en rad negativa effekter i sig. Däribland en ökad olycksrisk på arbetsplatsen.
– Det gör att man fungerar betydligt sämre, och inom vården finns risk för till exempel felbehandlingar och andra misstag. Känslan av trötthet är dessutom direkt kopplad till en sjukdomsupplevelse, och det är ofta ett av skälen till sjukskrivning.
Sjuktalen bland anställda inom vård och omsorg är de högsta av alla branscher. Per 1 000 sysselsatta hamnade 147 i sjukskrivning förra året – 50 fler än på arbetsmarknaden totalt sett, enligt statistik från Försäkringskassan.
Facket driver frågan
Vårdförbundet kämpar för fler vilotimmar. Hösten förra året kom de överens med SKL om att de som jobbar likt Jessica Åsander, alltså dag-, kväll, och nattskift, ska ha ett veckoarbetstidsmått på 34 eller 36 timmar och 20 minuter, alltså 2–4 timmar mindre än tidigare. För de som enbart jobbar natt kom arbetsmarknadens parter överens om 34 timmar och 20 minuter per vecka.
– Men tyvärr lyckades vi inte med en uppgörelse för de anställda som jobbar natt ute i kommunerna. Enligt SKL hade de inte förberett sig tillräckligt för en sådan omställning, vilket vi var väldigt förvånade och besvikna över, säger Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg.
Fler obekväma tider
Andelen personer som jobbar utanför kontorstid har legat på en förhållandevis jämn nivå över tid, men de senaste åtta åren kan ändå urskiljas en svag trend mot mer obekväma arbetstider. För arbetarkvinnornas del handlar det om en ökning med en procentenhet.
– Det handlar om att vården blivit allt tyngre, vilket i sin tur är en konsekvens av att den blivit både bättre och mer avancerad. De som tidigare låg på avdelningarna vårdas nu hemma, men de som ligger kvar behöver ännu mer vård, säger Annelie Söderberg.
Tar hänsyn till patienter
Bland Jessica Åsander och hennes kollegor är schemaläggningen ett ständigt diskussionsämne. Varje medarbetare får önska sitt eget schema och det finns många tankar kring vilken kombination av skift som är den bästa för hälsan. Vedertaget är till exempel att inte lägga ett morgonpass efter ett sent kvällspass.
– Men sådana pass förekommer jätteofta. Och det knepiga här är att många tycker att det är väldigt trevligt att ha samma patienter när man sedan kommer till jobbet dagen därpå, säger Jessica Åsander.
– Även om vi vet att det inte riktigt är rekommenderat, och att man inte får vila ordentligt, så gör vi så ändå och skjuter oss själva lite i foten.
Ruckar på regler
Men sådana typer av schemaläggning förekommer dessutom på begäran av arbetsgivaren. I arbetstidslagen finns krav på minst elva timmar lång dygnsvila – men enligt kollektivavtalet finns en möjlighet till undantag från den regeln under en begränsad period. Något som enligt Annelie Söderberg kommit att nyttjas för ofta.
– Som det ser ut idag så ruckas detta på ganska ofta, och det är inte hälsosamt, säger Annelie Söderberg.
