– Det uppstod i ett behov. Folk kunde inte handla på nätet på ett säkert sätt, förklarar Jonas Malmborg, författare till ”Den stora kreditfesten”, som kommer ut i veckan på Albert Bonniers förlag. Dagens ETC träffar honom på ett café på Sveavägen i Stockholm, nästgårds med Klarnas huvudkontor. Tre handelsstudenter såg möjligheten i att erbjuda betalning först efter att kunden hade fått sin order. 

– De tog bort allting eventuellt jobbigt eller läskigt med att beställa saker hem.

Men under åren har Klarna omvandlats till något mycket större. Och läskigare, eftersom det bidrar till onödig konsumtion som sliter på planeten.

– En Tiktok-bank vars algoritmer har superkoll på vad du vill konsumera imorgon. Vi har inte varit med om något liknande. Det är ju inte så Handelsbanken, SEB eller Swedbank jobbar. Man kan säga mycket negativt om våra banker, men de har inte använt sin information om våra köp på det sättet hittills. Man kan föreställa sig att Klarna börjar producera det som vi ska konsumera. Det är på något sätt nästa steg. Klarna skulle ganska enkelt kunna lansera egna kläder, eller egna försäkringar. 

Liknar vid heroin

Klarna är idag oerhört populär hos det svenska folket. Enligt vd:n Sebastian Siemiatkowski har ungefär 80 procent av oss en utestående faktura hos Klarna vid något givet tillfälle. Jonas Malmborg spekulerar i att företagets erbjudanden om att köpa först och betala sen i en tid där räntorna har varit noll eller negativa passade bolaget som hand i handske. Att spara sina pengar är under sådana villkor rätt meningslöst.  

Men en annan insikt han tar med sig från sitt jobb med boken är att det är väldigt svårt att inte använda Klarna idag.

– De har nära monopol på sin marknad och konkurrenterna är så oerhört dåliga. Jag intervjuade människor som berättade om sitt shoppingmissbruk. En kvinna ringde till Klarnas kundtjänst och bad dem att svartlista henne. Två veckor senare får hon ett brev på posten: ”Här får du ditt nya Klarnakort”. Det är som folk som slutar med heroin och så går de förbi Plattan, och deras gamla langare ger dem en gratis. Fast i det här fallet är det som att langaren kommer hem till en och knackar på.

Lättare att belåna sig

Just skuldsättningen av kunder är enligt Jonas Malmborg en känslig fråga för bolaget och inte minst för dess medarbetare. Ingen vill tjäna pengar på ocker. Enligt Sebastian Siemiatkowski har bolaget har blivit ”mycket snällare” och förvarnar sina kunder om förfallande räkningar. Men samtidigt drev Klarna i slutet av 2023 cirka 47 000 betalningsföreläggande mål hos Kronofogden, och ett totalt skuldbelopp på över 119 miljarder kronor.

– Det är inte Klarna som har uppfunnit snabba lån. De har ju inte kommit till för att fattiga människor ska bli skuldsatta upp över öronen. De har ju kommit till för att det finns ett behov att handla enkelt på nätet. Men de har gjort det möjligt för vem som helst att belåna sig på ett lättare sätt än någonsin förr. 

Malmborg skriver också om hur svenskar har gått från att vara sparsamma, på gränsen till snåla, till att allt fler spenderar pengar de inte har. 

Klarna har enligt dig drivit på den utvecklingen. Varför är det viktigt att uppmärksamma det här ändrade konsumentbeteendet?

– Det är en fråga om hållbarhet. Det är inte hållbart att konsumera över sina tillgångar, vare sig på ett individuellt plan eller på ett kollektivt, samhällsmässigt plan. Vi lånar ju från framtiden. Därför att det är viktigt att vi alla blir medvetna om priset för vår konsumtion: vad det kostar att konsumera på kredit såväl för planeten som oss som individer.

En annan grupp som visat sig väldigt sårbar är bolagets anställda. Från att ha matats med historier om vilket unikt och ”disruptivt” företag de jobbar på fick 700 av dem sparken från en dag till en annan. 

Var det något du uppfattade som anmärkningsvärt? 

– Nej. Det finns så många stora företag som inte har kollektivavtal. De kommer undan med det genom att det finns en låg kunskap bland anställda om vad ett kollektivavtal är och varför det behövs. Snacket på sådana här företag är att vi inte behöver något fack. Vi har ju ett individuellt unikt förhållande med vår arbetsgivare. Först när man börjar göra sig av med personal blir folk medvetna om att de kan få sluta på dagen.

Sebastian Siemiatkowski hyllar Göran Persson och den socialdemokratiska välfärdsstaten samtidigt som han in i det längsta motsatte sig att Klarna tecknar kollektivavtal. Uppfattar du honom som världsfrånvänd? 

– Tvärtom, skulle jag säga. Han har känselsprötet ute och är också duktig på att bygga sin image. Han är en företagsledare som gillar att prata om hur mycket han gillar Sverige, och hur mycket han har det här landet att tacka för i egenskap av son till enkla invandrare från Polen. 

De två andra medgrundarna till Klarna har gått vidare och engagerar sig i välgörenhet. Niklas Adalberth stöttar entreprenörer som löser samhällsutmaningar och Victor Jacobsson har stöttat det grävande journalistnätverket OCCPR och suttit i deras styrelse. Men även Sebastian Siemiatowski har Milky Wire, en välgörenhetsstiftelse som hans fru är chef för.

– De har lite dåligt samvete, tror jag. Till och med Sebastian Siemiatowski. De har nog bra intentioner och det är bra att de vill göra något gott för sina pengar. Men frågan är om de lyckas uppnå bråkdelen av den påverkan som Klarna har på våra liv.