BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Långt fram i historien behövdes inga förklaringar. Det skulle vara så. Piglöner var i bondesamhället ungefär hälften av dränglöner. Pigorna hade längre daglig arbetstid. Exempelvis diskade de efter middagen när drängarna fick vila en stund.

När folkskolan infördes år 1842 var lärarna män, men från 1858 kunde kvinnor också undervisa där. Villkoren för kvinnliga och manliga lärare var i stort sett lika. Men 1906 införde den svenska riksdagen olika lön för kvinnliga och manliga lärare. Avsikten med att öka manliga lärares löner var att locka män till ett yrke som annars, som riksdagen såg det, hotade att femininiseras. De könsskilda lärarlönerna blev sedan kvar till 1937.

År 1960 träffades en överenskommelse mellan arbetsgivarna och LO om att avskaffa den så kallade kvinnotariffen ur kollektivavtalen inom industrin. Fram till dess skulle enligt avtalen en man ha högre lön än en kvinna när de båda utförde precis samma arbete.

Arbetets krav

Det är intressant att gå igenom de många skäl som de senaste 100 åren har angivits för att män skulle ha mer betalt för sitt arbete.

Ett tydligt mönster blir synligt. När ett skäl inte längre är giltigt så dyker ett nytt skäl upp. Ibland strider det nya direkt mot det gamla. Men löneskillnader blir kvar ändå.

Män är starkare än kvinnor, och deras jobb är tyngre. Skälet fungerar inte när kvinnor och män har samma arbetsuppgifter. Många kvinnor har också haft mycket tunga jobb som roddarmadamer, bryggeriarbeterskor, mjölkerskor och mursmäckor som bar bruk på byggen. Många jobb har med tiden blivit mycket mindre tunga. Idag är det kvinnor inom barnomsorg och äldreomsorg som lyfter mycket tungt. Utan lyfthjälpmedel. Och utan tyngdtillägg på lönen.

Män har smutsigare jobb än kvinnor. Egendomligt är att smuts som löneökande faktor har gällt den som i sitt arbete skapar och sprider smutsen, till exempel metallspån eller olja, inte den som städat bort samma smuts. Tvätteriarbete är ett annat kvinnodominerat yrke där tyngd och smuts inte gjorde yrket välbetalt. Hälsovådlig smuts som avföring och kräk inom sjukvården har inte höjt löner på samma sätt som grafitdamm.

Män har mer ansvar än kvinnor. Men inte när det gäller liv och hälsa, där kvinnor har tyngre ansvar, både i vardagen och juridiskt. Det är sjuksköterskan som fällts i domstol när ordinationen – som någon annan har gjort – har varit felaktig. Det är inte män i höga positioner med stort ekonomiskt ansvar som fällts när spektakulära fel har begåtts och stora ekonomiska värden gått till spillo.

Den arbetandes behov

Vad den arbetande behöver ska i princip i en marknadsekonomi inte spela någon roll, utan lönen ska utgå från det arbete som utförs och arbetets värde. Men argument för att män behövt högre lön än kvinnor har ofta förekommit: Män har ansetts ha större försörjningsplikt och större behov och måste därför tjäna mer än kvinnor som bara behöver försörja sig själva. Resonemanget har inte gett ensamförsörjande kvinnor några löneökningar, och kvinnors försörjningsplikter har konsekvent underskattats.

Kvinnor har kortare utbildning. Tills de tvärtom hade längre utbildning än män. Löneskillnaderna kvarstod.

Kvinnor har längre, men fel, utbildning. Främmande språk var viktiga tills kvinnor dominerade bland språkkunniga. Då blev skolmatematik viktigt, tills kvinnor nu har lika goda eller bättre skolresultat i matematik. Och kvinnor har sökt sig till yrkeslivets alla sektorer, medan män är koncentrerade till färre områden.

Kvinnor har rätt och lång utbildning men arbetar i fel sektor. Detta är knepigt – behoven av välutbildade människor i sjukvård, tjänsteyrken och utbildning är stort och minskar inte. Men om en sektor blir ”fel” just för att kvinnor arbetar där så är ju löneproblemet olösligt.

Individens arbetsmarknadsbeteende

Kvinnor söker sig till yrken med låga löner. Detta är samma skäl som ”arbetar i fel sektor”. Men sjuksköterskebristen och undersköterskebristen ändrar nu snabbt löneförhållandena i vårdsektorn. Fler yrken kommer att följa efter.

Kvinnor löneförhandlar sämre. Eftersom löneskillnaderna är störst i kronor bland högutbildade kvinnor högt i hierarkierna inom privat sektor blir – om detta skäl skulle vara riktigt – just dessa kvinnor utpekade som särskilt usla löneförhandlare. Inte så få av dem är specialiserade på personalfrågor och just löneförhandlingar.

Kvinnor är mer föräldralediga än män. På den tiden när män kunde vara reservofficerare med återkommande perioder av militärtjänstgöring så var detta en särskild arbetslivsmerit. En manlig frånvaro från jobbet som alltså höjde snarare än sänkte lönen.

Ett särskilt intressant exempel på felaktiga skäl för kvinnors lägre löner är påståendet att ”kvinnor behöver flexibla arbetstider, och det är en nackdel för arbetsgivaren”, som då resulterar i lägre lön. JA-delegationen har visat 2014 att det är tvärtom. De som numera har flexibla arbetstider får i själva verket lite extra lön jämfört med dem som har helt fasta arbetstider. Stora kvinnogrupper med låg lön har helt fasta arbetstider, som inom handel, omsorg eller vård. Så nu måste argumentet antingen vändas i sin motsats (”fasta arbetstider är en nackdel för arbetsgivaren som måste leda till lägre lön”) eller helt enkelt skrotas. Löneskillnaden kvarstår.

Några klassiker med nära nog evigt liv är: ”Kvinnor är mindre intresserade av pengar än vad män är.” ”Det finns andra skäl än pengar att förvärvsarbeta.” ”Vissa yrken är så viktiga att de kräver andra drivkrafter än pengar.” (Om det vore sant att viktiga yrken bör vara lägre betalda så skulle verkställande direktörer för börsbolag vara en oviktig yrkesgrupp.)

Extrem kreativitet

De senaste 100 åren har argumenten för att män ska ha mer betalt ändrats. Det har förvisso lett till att löneskillnaderna har minskat. Men de finns ännu kvar.

Lön är så mycket: dagligt uppehälle, familjetrygghet, status, möjligheter som öppnas eller inte finns. Den är uppskattning, makt eller vanmakt, hierarki, konkurrensfaktor för företag, skatteunderlag och möjligheter att skapa en god framtid.

Jag är hjärtligt less på den extrema kreativitet som används för att förklara varför och på vilka sätt kvinnor gör fel, är fel och skapar fel när det gäller våra egna livsval och möjligheter.

Hur är det då med män? Lägre utbildade som grupp, mindre flexibla, mindre flyttbenägna, mindre benägna att söka sig till nya yrkesområden och mindre anpassningsbara till nya förhållanden på arbetsmarknaden än kvinnor. Vi ser just nu en ökande och hårdhänt klass-skiktning mellan män i svenskt arbetsliv. Ändå tycks män i så många fall ”göra rätt” på ett sätt som påverkar lönen positivt.

Om man ser till faktiska handlingar så är kvinnorna i arbetslivet idag den moderna och framtidsinriktade arbetskraften. Ett djärvt förslag är att avlöna kvinnor sakligt och därför betydligt högre, och samtidigt bistå män att utveckla sina möjligheter till ett gott arbetsliv och ett gott liv, med kvinnor som förebilder.