BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Så här i efterhand kan det väl ses som ett tecken i tiden – det svenska it-undret hade utöver Skype, Spotify och Minecraft nu även kopplat greppet om mobilspelsmarknaden. Trots att bolaget bara existerat ett par år värderades King till 48 miljarder kronor, mer än klassiska storföretag som Skanska, Electrolux och Stora Enso med tusentals anställda och årtionden av industrihistoria. Kings värde baserades nästan uteslutande på mobilspelet Candy Crush, som går ut på att pussla ihop godisbitar så att de hamnar i rad och en röst säger "Tasty!".
När börsdagen var slut hade aktien fallit som en sten med över 15 procent, bottenrekord för en börsintroduktion, och i ansedda Financial Times beskrevs alltsammans som ett spektakel. Trots att King utvecklat närmare 200 spel sedan Candy Crush-succén kom fortfarande 8 av 10 intjänade kronor därifrån. Det luktade one-hit-wonder, menade det gamla gardet på Wall Street, som inte heller tycktes uppskatta maskeraden.
Men det gjorde inte så mycket. Uppe på scenen strålade de 40-åriga svenskarna. Den italienska vd:n Raccardo Zacconi var så exalterad att han vrålade rakt ut i luften över aktiemäklarnas förbryllade huvuden. I en intervju med Dagens Industri dagen därpå tog han börsraset med ro.
– Jag fokuserar inte på hur kursen utvecklas en enstaka dag. Mitt fokus ligger på att skapa värde för aktieägarna långsiktigt och det gör jag genom att bygga ett bra bolag.
Vad som dock inte redovisades i artikeln var att Raccardo Zacconi och de fyra svenskarna vid det laget redan tagit ut fyra miljarder kronor ur bolaget. Eller som det heter i branschen; de hade cashat hem.
Det redovisades dock inte heller riktigt när de lämnade in sina inkomstdeklarationer året därpå, vilket gjorde att de undslapp ett par miljoner i skatt. För tre veckor sedan uppdagades misstaget i Skatteverkets kontroll och samtliga upptaxerades, varav två av dem, Lars Markgren och Sebastian Knutsson, även fick böta en kvarts miljon.
Det skulle dock visa sig vara småpotatis jämfört med vad Skatteverket hittade när de granskade skatteupplägget för själva bolaget.
Utövar politiska påtryckningar
King är bara ett i raden av framgångsrika it-företag som gjort sina grundare rika. Bland ett trettiotal nya svenska miljardärer de senaste åren kommer mer än en tredjedel från it-sektorn. Och fler lär det bli: Stockholm är i dag den stad i världen som näst efter Silicon Valley producerar flest startups.
Den som landar på Arlanda möts sedan i höstas av porträtt på såväl Minecraft-skaparen Marcus Persson som de fyra King-grundarna, hängandes bredvid andra kända svenskar som hälsar välkommen till deras hemstad.
– Det är jätteroligt och stort, och att vi dessutom sitter bredvid Astrid Lindgren. Det hade vi inte trott för tio år sedan, sa Sebastian Knutsson, kreativ chef på King, vid en pressträff.
Enligt branschen själva är en huvudorsak till it-framgångarna att Sverige tidigt genomförde stora satsningar på it-infrastruktur, datorutbildningar och inte minst subventioner av hemdatorn på 90-talet. I dag påpekar både investerare och politiker att it-branschen är Sveriges next big thing, vår ekonomiska framtid, och att det därmed behövs nya satsningar på alltifrån bredbandsutbyggnad till bostäder.
Frågan är bara vad staten får tillbaka i gengäld.
Trots att branschen omsätter miljarder betalar flera av de framgångsrika techbolagen förhållandevis lite skatt i Sverige – ofta ingen alls. Istället har de blivit experter på att flytta vinsterna utomlands till skatteparadis.
2015 betalade exempelvis varuhuskedjan Jula mer i bolagsskatt i Sverige än Google, Apple, Linkedin och Facebook – tillsammans. Spotify betalar än så länge ingen skatt alls i Sverige eftersom företaget fortfarande expanderar och går med förlust, men när vinsterna väl rullar in är det till Luxemburg skatten går, där bolaget har förlagt sitt säte. Där ligger skatten vanligtvis ligger på mellan 0,5 och 10 procent på reavinster och utdelningar. Även Skype är i dag stationerat i Luxemburg. Flera av de mest framgångsrika svenska it-företagen har sin juridiska hemvist i andra länder av skatteskäl, trots att verksamheten fortsätter att bedrivas i Sverige.
It-branschen har samtidigt blivit en så stark ekonomisk makt att dess företrädare börjat utöva politiska påtryckningar för att få sänkt skatt även här.
I januari förra året gick bland andra Spotify-grundaren Martin Lorentzon ut och krävde att regeringen skulle sänka skatten på personaloptioner. Annars hotade de med att flytta verksamheten utomlands (trots att bolaget alltså redan är registrerat i Luxemburg). Andra tech-bolag hakade snabbt på. Inte ens ett år senare böjde sig Magdalena Andersson och för två månader sedan meddelade regeringen att skatten på personaloptioner sänks för startup-bolag i upp till tio år efter bildandet. Effekten blir att bolagen kan kompensera sina anställda utan att behöva betala arbetsgivaravgifter, och de anställda kan deklarera sin inkomst som kapital istället för lön.
Efter påtryckningar från andra it-bolag har Magdalena Andersson även gått med på att sänka elskatten med 97 procent för kommersiella datacenter från och med i år. Därmed minskar Facebooks redan låga skatt med ytterligare 100 miljoner per år i Sverige.
Och härom veckan kom ett nytt hot från den nybildade branschorganisationen Swedish Fintech Association: Om den planerade finansskatten genomförs kommer de berörda it-bolagen "att vidta åtgärder".
– Många funderar på att flytta verksamhet utomlands och andra har andra funderingar, säger ordföranden Lena Apler till Di och tillägger att branschen inte kommer att acceptera skatten.
Även betalbolaget Izettles marknadschef, Johan Bendz, gick ut och sa att en finansskatt gör att företaget "tvingas överväga var vi ska investera och växa framöver".
Vad som egentligen avses med dessa formuleringar är ingen hemlighet. Där står King som ett lysande exempel på hur it-bolagen både kan äta miljardkakan och ha skattekakan kvar.
Holdingbolag på Malta
Kings sagolika kontor i Stockholm innehåller alla karakteristiska kännetecken från slutfasen av it-bubblan i början av 00-talet. Här finns flippermaskiner, kuddrum, mötesrum med specialdesignade gungor liksom en hel slöjdsal för att personalen ska få utlopp för sin icke digitala kreativitet. Drygt 500 personer jobbar här vid arbetsplatser indelade i olika kungadömen med tillgång till stora studsmattor för kreativa möten. Kafeterian är inredd som ett tivoli med snurrande karusellbord med tonerna till den gamla slagdängan "Varm korv boogie" ingraverade i bordsskivorna.
När kontorslokalen invigdes för två år sedan guidades affärspressen storögt runt av de svenska grundarna och Veckans Affärer rapporterade imponerat att King fått "Stockholms coolaste kontor".
Problemet är att det inte är Kings kontor. Trots att väggarna pryds av företagets pastellfärgade logotyp tillhör lokalen i själva verket företaget Midasplayer AB.
Även om King gärna lyfts fram som en av kronjuvelerna i framgångssagan om det svenska it-undret är det nämligen länge sedan företaget var stationerat i Sverige. I alla fall i juridisk mening.
Fortfarande sitter huvuddelen av företagets anställda i Stockholm, men Midasplayer AB ingår sedan flera år i en komplicerad koncernstruktur av 19 olika bolag som i sista hand styrs av moderbolaget King som finns på Irland. Variationer på upplägget används i dag av i stort sett alla amerikanska it-jättar och kallas populärt för en "irländsk dubbel" (2014 betalade Apple 0,005 procent i skatt på Irland).
Längre ned i företagshierarkin ägs Midasplayer AB i sin tur av ett holdingbolag baserat på Malta, som också äger de immateriella rättigheterna till flera av King-koncernens varumärken.
På Malta har King etablerat ett betydligt mer anonymt kontor än i Stockholm. Här, på fjärde våningen i ett inglasat kontorskomplex, finns varken flipperspel eller stora företagsloggor i lobbyn. En företagssökning på adressen avslöjar att byggnaden nyttjas av en mängd andra holdingbolag som äger företag med verksamhet i andra länder. På samma våning som King huserar bland annat ett ryskt fastighetsbolag som varit kund hos advokatbyrån Mossack Fonseca och som dyker upp i Panamadokumenten för olaglig skatteplanering.
Något sådant har inte King gjort sig skyldiga till, men redovisningen handlar likväl om att tänja på gränserna. Sebastian Knutsson, kreativ chef på King, sa i en intervju i Veckans Affärer några månader före börsintroduktionen att placeringen på Malta var nödvändig på grund av regler kring spel om pengar. I kommunikationen riktad mot potentiella investerare var bolaget däremot tydligt med att upplägget handlade om att hålla nere skatten.
Utländska bolag får en skatterabatt med 30 procent på Malta, vilket gör att bolagsskatten i praktiken ligger på fem procent (att jämföra med Sveriges 22 procent).
Problemet för King, som inte säljer fysiska produkter, var hur de skulle kunna skicka intäkterna till Malta när verksamheten de facto var kvar i Sverige och England. King ville ogärna flytta sitt kontor och sin personal från Sverige. Inte heller företagsledningen ville flytta till Malta.
Därför konstruerades ett upplägg där varumärkesrättigheterna placerades i det maltesiska bolaget, samtidigt som ägarna hävdade att det var bolagets varumärken, snarare än dess anställda, som genererade intäkterna. Det svenska bolaget fick sedan betala en saftig royalty till Malta för att få använda namnet "Candy Crush" och vips var cirka 30 procent av vinsten ute ur landet.
"Borde ha en större del av kakan"
Det kallas för internprissättning och är ett huvudbry som växer i Europa, berättar Roberth Glansberg, specialist på Skatteverket.
När Kings upplägg granskades ansåg Skatteverket emellertid att det var alltför påhittigt och för två veckor sedan underkändes den svenska delen av King-koncernens redovisning.
– Vi tycker att Sverige borde ha en större del av kakan och att de immateriella rättigheterna på Malta inte borde generera det här resultatet, säger Roberth Glansberg.
Enligt domen har Midasplayer AB genom internprissättningen undsluppit hundratals miljoner kronor i skatt mellan 2013 och 2015. Upptaxeringen landar på 590 miljoner kronor, en av de högsta summorna för liknande fall. Utöver restskatten åker King även på skatteböter och ett skattetillägg på 40 procent, vilket är det högsta möjliga straffet Skatteverket kan utdöma. Om den brittiska skattemyndigheten gör samma bedömning för Kings engelska dotterbolag riskerar skattesmällen dessutom att dubblas.
Men vem som ska stå för notan är oklart.
De som var ansvariga när skatteplaneringen konstruerades, med de fem grundarna i spetsen, har nämligen cashat hem och sålt bolaget vidare.
King förväntas överklaga domen men har än så länge inte velat kommentera den mer än att man inte delar Skatteverkets bedömning. Bolagets senaste pressutskick handlar istället om att de lanserat Bubble Witch Saga 3, det senaste i en strid ström av snarlika spel som de fortsätter att pumpa ut i jakt på nästa kassako.
Sökt grundarna för en kommentar
Drygt ett år efter att de fyra svenskarna och italienska vd:n Raccardo Zacconi klev ner från scenen på New York-börsen köptes King av den amerikanska speljätten Activision Blizzard för drygt 50 miljarder kronor. Uppköpet gjorde fyra av de fem grundarna till miljardärer över en natt.
Riccardo Zacconi fick strax över 4,7 miljarder kronor för sin andel medan Sebastian Knutsson, Kings kreative chef, fick motsvarande 2,7 miljarder och kontorschefen Lars Markgren, systemarkitekten Patrik Stymne och teknikchefen Thomas Hartwig blev runt en miljard kronor rikare.
Lars Markgren deklarerade nästan hela sin vinst förra året, 970 miljoner kronor, vilket är den överlägset högsta inkomsten i Sverige 2015 och mer än vad 2 000 medelsvenssons tjänade tillsammans. Eftersom det handlar om inkomst av kapital blev Lars Markgrens skatt dock lägre än för de flesta svenskar och landade på 30 procent. Vad de andra grundarna gjort med sin vinst vill de inte svara på, men en del har gått i deras nästa projekt, ett riskkapitalbolag stationerat i England och Wales som heter Sweet Capital.
Även detta bolag planerar dock att ha en stor del av sin verksamhet i Sverige.
– Vi kommer definitivt att öppna ett kontor i Sverige. Vi har ett väldigt starkt svenskt DNA och fyra av de fem king-grundarna är därifrån. Sverige är fantastiskt ställe för talang, oavsett om de är designers eller ingenjörer så är Sverige ett av de bästa ställena i Europa att vara i, säger vd Christian Dörffer till Di Digital.
ETC har sökt King och de fyra svenska grundarna för en kommentar.
