Carina Åkerström, född samma dag som John F Kennedy höll tv-tal om Kubakrisen, känner att hon vill börja förbereda sig på tiden efter Handelsbanken.
”Jag har arbetat hela mitt vuxna liv, över 35 år, i Handelsbanken, varav de senaste 25 åren i ledande och kvalificerade befattningar. Det har varit fantastiskt intressant och roligt – men stundtals också relativt krävande”, skriver Carina Åkerström i ett pressmeddelande..
I våras valdes Carina Åkerström in i skogsbolaget Holmens styrelse, hennes första uppdrag i en börsbolagsstyrelse utanför Handelsbanken. Hon har även andra styrelseuppdrag för exempelvis World Childhood Foundation och kommer troligtvis att fortsätta som styrelseproffs efter vd-pensioneringen.
Från Kalmar till Östermalm
Storbanken Svenska Handelsbanken AB noterades på börsen redan 1873 och är därmed det äldsta av idag noterade bolag på Stockholmsbörsen. Carina Åkerström tillträdde 2019 och är bankens första kvinnliga vd. Hon bor idag i en lyxvåning på 200 kvadratmeter i en fastighet som banken äger vid Humlegården, Stockholm.
Karriären inom Handelsbanken började som medarbetare på kontoret i Kalmar 1986. Redan efter två år blev Carina Åkerström ställföreträdande chef lokalt, och senare regionchef. Hon har varit vice vd och ställföreträdande koncernchef med ansvar för svenska storföretagskunder.
Miljonerna väntar
Exakt hur mycket pengar Åkerström får klara sig med på ålderns höst (sommar?) är inte offentligt. Carina Åkerströms pensionsupplägg som vd innebär en premiebaserad på 35 procent av lönen, och inbetalningarna upphör i samband med att anställningen avslutas. Hon har i flera år haft en lön som motsvarar drygt en miljon kronor i månaden.
Tidigare toppar på Handelsbanken, som Pär Boman som var vd mellan 2006-2015 och fortfarande är styrelseordförande, har haft lukrativa individuella pensionsavtal. I Pär Bomans fall gav det honom över 200 miljoner kronor att dryga ut kassan med.
62 sticker ut
Medelåldern för att gå i pension i Sverige var 64,8 år i fjol. Få kan eller vill gå i pension redan vid 62 år, och andelen minskar i takt med att pensionsåldern höjs samtidigt som det är ekonomiskt fördelaktigt att jobba längre. Carina Åkerströms planer sticker ut. Andelen som tog ut pension vid 62 års ålder bland arbetare födda 1959 och 1960 är bara 13,8 procent respektive 14 procent.
Däremot följer Carina Åkerström en annan trend. Pensionsmyndigheten ser att yngre generationer av nyblivna pensionärer oftare tar ut pension innan man fyllt 65 år för att man värderar sin fritid högre än äldre generationer. Hur man värderar pengar, eller att man saknar andra inkomster än den allmänna pensionen, kan bidra till att man tar ut pensionen tidigare.
Kvinnliga chefer inom ekonomi- och bankväsendet har i genomsnitt tjänat in pensionsrätter under 43 år och går i pension strax innan man fyller 65 år. Kvinnliga städare och hemservicepersonal pensionerar sig i samma ålder men har betydligt färre intjänande år, i snitt 35 år. Högst pensionsålder har lärare på universitet och högskolor, i snitt 67 år.
Absoluta toppskiktet
Pensionärers ekonomi är i stort god, med skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda samt ensamstående och de som delar hushåll med någon annan. Ekonomin är alltså inte god för alla. Sämst ekonomi har äldre ensamstående, en grupp som domineras av kvinnor. Deras ekonomiska standard är runt hälften av den standard som resterande befolkning i åldern 20-64 år har. Minst kvar i plånboken har kvinnor över 80 år, i snitt 2 000 kronor när grundläggande utgifter är betalda.
Många pensionärer har exempelvis sparpengar eller sommarhus medan runt hälften helt saknar förmögenhet. Klart är att Carina Åkerström kommer att ligga i den absoluta ekonomiska toppen bland landets äldre befolkning, med miljonkapital och stora tillgångar.
Inte direkt Britt-Marie
En orsak till att vissa kvinnodominerade yrken har en lägre medelålder för att gå i pension är att arbetet är mer fysiskt krävande. Kvinnor får sjukersättning, ibland slarvigt kallat förtidspension, i högre grad än män. Ersättningen går till dig som vars arbetsförmåga på grund av en sjukdom eller funktionsnedsättning är stadigvarande nedsatt, och där alla rehabiliteringsåtgärder är uttömda eller utsiktslösa.
När Kommunal frågar sina medlemmar inom äldreomsorgen och förskolan känner sju av tio oro inför att pensionen inte kommer att räcka till eller att man inte kommer orka arbeta fram till pensionsåldern. Arbetare som uppger att de dagligen är trötta kroppsligt och/eller psykiskt efter en arbetsdag oroar sig mer för att man inte ska orka arbeta hela vägen. Kommunal kräver en särskild ”Britt-Marie-pension" för att arbetare med slitsamma jobb ska kunna pensionera sig tidigare "innan kroppen tar slut".
