Miljardärer hotas med ny exitskatt

Enligt deklarationen för 2022 betalade han 181 miljoner ­kronor i skatt, vilket var dubbelt så mycket som han tjänade under 2021, uppger tidningen. Senaste året har han precis som fler än 30 andra miljardärer – fem kvinnor och 28 män – flyttat till Schweiz med kapitalet man har samlat på hög, enligt norska Dagens Næringsliv.

Orsaken är att regeringen, som leds av socialdemokratiska Arbeiderpartiet i samarbete med Senterpartiet och med ­Sosialistisk Venstre som stödparti, höjt nivån för skatten på kapitaltillgångar och även börjat beskatta bonusutdelningar. Enligt statsminister Jonas Gahr Støre ska landets rikaste också vara med och bidra. Regeringen har med årets statsbudget infört ett försiktigt Robin Hood-upplägg med högre skatter för de rika och lättnader för de med normala inkomster.

 Miljarder till Schweiz

Över 40 miljarder norska kronor flyttades ut från Norge till Schweiz tillsammans med sina ägare mellan skatteåren 2008 och 2021. Under 2022 uppgår summan till nästan 29 miljarder kronor enligt Dagens Næringslivs beräkningar. ­Enligt tidningen betalade utflyttade miljardärer ­sammanlagt 546 miljoner norska kronor i skatt ifjol. 

I höstas aviserade regeringen att man omgående vill komma till rätta med skatteflykten med en särskild exitskatt för superrika landsmän som drar utomlands. 

Läs mer: Norsk miljardär hyllar Sverige: “Skatteparadis”

Förmögenhetsskatt – som finns kvar i Norge – och exitskatt har blivit en stridsfråga och tydlig vattendelare inom norsk politik. De borgerliga ­partierna i Stortinget vill göra som Sverige och resten av Europa och slopa skatt på förmögenheter. Vilket också missnöjda miljardärer kräver. 

Även de flesta norska ekonomiprofessor motsätter sig förmögenhetsskatt eftersom det anses missgynna företagsklimatet och kapital försvinner från landet. 

Återgång till det normala

Men inte alla håller inte med. Ekonomiprofessorn Kalle Moene vid universitetet i Oslo menar att de riktigt rika alltid vill slippa att betala skatt på sina tillgångar. Det ger han som svar på att miljardären Jens Rogseth i en intervju med Dagens Næringsliv sagt att han kan behöva sälja företag och aktieinnehav för att ha råd att bo kvar i Norge när regeringen drar åt skattesnaran för hög­inkomsttagare.

– Löntagare däremot, vet mycket väl att skatten ändrar deras levnadsförhållanden. Exempelvis om en löntagare drabbas av en skattehöjning så kanske bilen måste säljas för att ha råd med skatten. Men man appellerar sällan till att reglerna måste ändras av den anledningen, säger Kalle Moene till Dagsavisen.

Mari Skurdal, chefredaktör på vänstertidningen Klassekampen, menar att regeringens skattereformer egentligen inte är så radikala som högerpartierna framhäver utan är mer av en återgång till hur det var förut. Den förra högerregeringen med Erna Solberg som statsminister införde omfattande skatte­lättnader för höginkomsttagare under sina år vid makten mellan 2013 och 2021. 

Även statliga pandemistöd och energikris har gynnat det rikaste toppskiktet i näringslivet vars lobbymakt vuxit sig starkare.

– Det var inte så att kapital­ägarna flydde landet före maktskiftet för åtta år sedan. Det här är även kampanj från de allra rikaste som vill slå vakt om sina tillgångar och protest­era mot förmögenhetsskatten, säger hon.

”Bisarra utspel”

Mari Skurdal säger att nuvarande regering hamnat i klinch med NHO, Norges motsvarighet till Svenskt Näringsliv, vilket har skapat en stor ängslighet bland politiska företrädare inom socialdemokratin. Hon utesluter inte att det kan leda till att skattenivån justeras nedåt igen.

– De norska Arbeider­partiet hanterar nu detta med stor skräck och är rädd för att stämplas som ett fientligt parti för näringslivet. Vi ser nu bisarra utspel på sociala medier där man tackar företagsledare för att ha skapat arbetstillfällen, eller ”vi måste skapa före vi delar”. 

Hon menar att under åtta år med högerstyre kunde man se en förändring inom näringslivet.

– Det känns som om samhällskontraktet har brutits. 

– Eftersom det verkar som om en ideologisk uppfattning har fått fäste inom delar av näringslivet, att kapital inte ska gå tillbaka till samhället.