Mer i plånboken för fler – arbetslösa halkar efter
Bild: Jari J/Shutterstock
Dagens ETC
Höginkomsttagare, studenter och pensionärer kommer att få mer i plånboken nästa år när prisbasbeloppet rekordhöjs. Samtidigt väntar en lägre ersättning för arbetslösa när a-kassan sänks efter årsskiftet.
– Det vore en katastrof för den här gruppen. Många som har a-kassa är familjeförsörjare, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.
Olle Bergvall
Den höga inflationen gör att prisbasbeloppet kommer att rekordhöjas nästa år. I praktiken betyder det bland annat höjt studiebidrag, en höjning av högsta nivån i föräldraförsäkringen och höjd garantipension, enligt beräkningar från Swedbank.
Det höjda prisbasbeloppet påverkar också inkomstskatten och leder till att löntagare, särskilt höginkomsttagare, får mer i plånboken.
En grupp vars ersättning däremot inte påverkas av inflationen är arbetslösa. A-kassan regleras nämligen inte av indexerade prisbasbelopp utan av ett maxtak i kronor, ett tak som inte justeras automatiskt efter prisutvecklingen, utan istället klubbas igenom i riksdagens budgetomröstningar. Sedan pandemin är taket tillfälligt höjt men ska enligt plan sänkas igen vid årsskiftet.
– Arbetslösa blir en särskilt utsatt grupp när taket inte indexeras och när vissa partier i stället aktivt vill sänka taket. Det vore en katastrof för den här gruppen. Många som har a-kassa är familjeförsörjare, säger Torbjörn Hållö, ekonom på LO.
I ett läge där priserna stiger snabbt blir det enligt honom tydligt hur problematiskt det är med en fast summa.
– Om du varje år måste fatta ett beslut om att justera a-kassan kommer det att innebära att den många gånger halkar efter. Historien visar att politiken endast vid enstaka tillfällen varit intresserad av att anpassa a-kassan, säger han.
Svångrem väntar vid sänkt tak
Tanken med arbetslöshetsförsäkringen är att den som är mellan två jobb ska kunna få ut 80 procent av den tidigare lönen. Men tjänstemännens fackliga centralorganisation TCO släppte nyligen en rapport som visar att endast 15 procent av de heltidsarbetande får ut så mycket. Skulle taket sänkas till nivån som gällde före pandemin kommer den som uppbär a-kassa att som mest få ut 14 000 kronor i månaden, vilket motsvarar 60 procent av medianlönen i Sverige.
Rapporten pekar också på de allvarliga effekter ett sänkt tak på a-kassan skulle kunna få. Varannan person skulle behöva dra ned på kostnader för mat och mer än var tionde – 13 procent – riskerar att behöva byta bostad. Tre av tio bland dem med barn hemma skulle vara tvungna att dra ned på barnens utgifter, exempelvis fritidsaktiviteter.
Därför menar TCO att det inte bara räcker med att nuvarande tak permanentas – något Socialdemokraterna har som vallöfte – det måste dessutom till en uppräkning av a-kassan i takt med att löner och priser stiger.
”Titta på verkligheten”
Svenskt Näringsliv har å sin sida pekat på att höjd a-kassa leder till färre jobb. Närmare bestämt 40 000 färre sådana enligt en undersökning från i höstas. Svenskt Näringsliv hävdar vidare att människor inte är lika benägna att söka arbete när nivån på ersättningen är hög. De vill följaktligen inte se någon permanent höjning.
Torbjörn Hållö menar dock att den arbetslöshet som finns i dag främst är utbredd bland långtidsarbetslösa som inte har a-kassa och att arbetslösheten är låg bland den grupp som omfattas av den högre arbetslöshetsersättningen.
– Det är bara att titta på verkligheten. Den höga a-kassan har inga negativa effekter på arbetslösheten, det handlar om andra faktorer, säger Torbjörn Hållö.
Dagens ETC har sökt Svenskt Näringsliv som avböjer att kommentera.
