– Det här är data som kan användas för att bygga politiska argument. Om de inte är korrekta kan man ge en helt felaktig bild av verkligheten, säger Jonas Ljungberg till Dagens ETC.

Liknar fake news

Det är inte bara en liten del av verkligheten som KPI kan användas för att beskriva. Bland annat används måttet för att mäta länders inflationsnivå och levnadsstandard. Det är också utifrån KPI som man justerar löner, pensioner och andra ekonomiska överenskommelser.

Orsaken till att felaktiga uppgifter reproducerats har enligt Jonas Ljungberg flera förklaringar.

– Problemet är att många bara tar information från hyllan eller från internet utan att granska den. Precis som med fake news så uppstår då spridning och ett slags rundgång av felaktig information.

Pekar mot samma källa

Flera av de europeiska konsumentprisindexen, som ofta används och hänvisas till i forskningen, lider enligt honom av brister och av dåligt utfört grundarbete. 

– Jag började mitt arbete genom att kolla data från Clio infra. Där upptäckte jag många konstigheter och siffror som inte gick ihop. Allt såg ut att komma från en och samma källa.

Källan var en forskningsmodell som konstruerats av två Harvard-ekonomer i samband med finanskrisen 2008. I modellen driver de tesen att när statsskulden överstiger 90 procent av ett lands bruttonationalprodukt så sjunker den ekonomiska tillväxten kraftigt.

Enligt kritiker var syftet att reformera den ekonomiska politiken i USA.

– Forskarna manipulerade data genom att plocka bort länder som inte gav det önskade resultatet. Man var rädd för att den keynesianska politiken skulle göra comeback efter finanskrisen.

Argument för åtstramning

Modellen publicerades år 2010 i en forskningsartikel med titeln ”Tillväxt i en tid av skuld" av ekonomerna Carmen Reinhart, tidigare chef för Världsbanken, och Kenneth Rogoff.

I och med publiceringen uppnådde Carmen Reinhart och Kenneth Rogoff närmast ”helgonstatus” bland ekonomer, skriver nobelpristagaren Paul Krugman i en New York Times-artikel från 2013 där han menar att deras forskning användes som argument för en mer åtstramad finanspolitik. Paul Krugman skriver att politiker och debattörer i västvärlden använde den ekonomiska krisen som ursäkt för att krympa sociala program och vända ryggen åt de arbetslösa.

Kan ha förlängt finanskrisen

– Texten kritiserades av flera ekonomer. Samtidigt var det många, både forskare och politiker, som refererade till deras modell som högsta sanning, säger Jonas Ljungberg.

Andra forskare som använt liknande data om skulder och tillväxt kunde inte upprepa resultaten från Reinhart-Rogoff. De fann oftast en viss korrelation mellan hög skuld och låg tillväxt, men inget som indikerade en tydlig gräns vid 90 procent eller någon specifik nivå av skuld.

– Slutsatsen i artikeln hade stor påverkan. Jag delar kritikernas uppfattning om att deras teori gjorde finanskrisen mer långvarig.