Anders Wallner, tidigare partisekreterare för Miljöpartiet, som varit ansvarig för utredningen, menar att ett av de problem som utredningen nu försöker komma åt är att den arbetstagare som vägrat gå med på hyvling i förlängningen riskerat att bli av med jobbet.

– Idag, om man tackar nej, så har man rent juridiskt tackat nej till ett skäligt erbjudande. Vilket betyder att beslutet att tacka nej ger arbetsgivaren rätt att säga upp den anställda. Konsekvensen blir att arbetsgivaren kan använda detta för att gå förbi turordningen när de vill att en viss individ ska sluta. Det gör att alla på arbetsplatsen känner oro, och lagen används inte som lagstiftarna hade tänkt. Det tycker inte vi är rimligt, säger Anders Wallner.

Förslaget syftar alltså till att begränsa arbetsgivarnas möjlighet att kringgå lagen om anställningsskydd, Las, och turordningsreglerna, genom hyvling av tjänstegrad. En uppmärksammad dom i arbetsdomstolen för dryga två år sen slog fast att rätten låg på arbetsgivarnas sida när de då skar ner på de anställdas timmar utan hänsyn till Las och sedan dess har flera uppmärskammade hyvlingsfall blivit ifrågasatta.

Ville hitta balans

När utredningen nu lägger sitt förslag på bordet finns inget totalförbud mot hyvling.

– Vi vägde alternativ mot varandra. I vissa situationer kan man komma överens på arbetsplatsen om att det är bättre att man tar nergången gemensamt. Kanske finns det personer på arbetsplatsen som vill gå ner i tid. Om man behåller rätten för arbetsgivare att ge förslag om detta men stärker arbetstagarsidan kan man kanske lösa det på arbetsplatsen på ett bra sätt, säger Anders Wallner.

Trots att det i förslaget inte ska gå att hyvla i timmar på det sätt arbetsgivare tidigare kunnat göra, utan förhandling och med rätt att avskeda de som tackar nej, så var ett totalförbud inte aktuellt. Tanken med förslaget var att det skulle ha politisk bredd och på så vis kunna godkännas i riksdagen.

– Vi har försökt hitta förslag som kan ha ett bredare stöd än ett visst partis eller arbetsmarknadsparts drömlösning, som skulle ha en parlamentarisk lösning. Ett förbud skulle röstas ner, säger han.

Facken något delade

Värst drabbat av hyvling är kvinno­dominerade branscher där deltid är vanligt förekommande, som inom handeln och hotell och restaurang. Från fackligt håll är åsikterna något delade om det nya förlaget, men Handelsanställdas förbunds ordförande Susanna Gideonsson är positiv. Hon anser att det är ett välbalanserat förslag.

– I dagens arbetsrätt är det upp till arbetsgivaren att leda och fördela arbetet, det är svårt att ändra på. Men det här gör att den enskilde skyddas, och att om man inte går med på en hyvlad tjänst så kvarstår man i turlistan. Det förbjuder tyvärr inte hyvling helt, men lämnar inte arbetstagaren rättslös. Sammantaget är det en utmärkt utredning som hämtat in mycket kunskap och förklarar varför man lägger fram de här förslagen. Det visar hänsyn och respekt gentemot de anställda, säger hon.

Från hotell- och restaurangfacket är tonen något hårdare. Per Persson, avtalssekreterare, anser att man med förslaget inte helt kommer till bukt med problemet, något som drabbar båda parter.

– Arbetsgivarna vill omorganisera och dra ner på timmar istället för att säga upp hela tjänster, vilket är olyckligt för det blir lose-lose istället för en win-win. Problematiken ligger i att arbetsgivare vill behålla kompetensen men dra ned antalet timmar, men då kommer anställda att söka sig vidare och då förlorar företaget den kompetensen. Det blir en förlustaffär för företaget men framförallt för den enskilda individen, säger han.

Istället hade Per Persson velat se ett totalförbud mot hyvling, eftersom han anser att vissa frågetecken kvarstår.

– Om man nu accepterar en hyvling, får man då a-kassa? Eller blir man avstängd? Nu när förslaget ändå är att man kan använda hyvlingsbegreppet. Man borde istället satt ner foten rejält, säger han.