Redan innan bränslepriserna steg till rekordnivåer gick många av de gig-jobbare som kör taxi för Bolt och Uber back på att jobba, enligt Taxiunionen. Och prisökningarna på bränsle har slagit hårt mot många, enligt Omid som är ordförande för den ideella organisationen.
– Alla är både arga, frustrerade och stressade. Så ser situationen ut. Eftersom folk är trötta och stressade och inte mår bra agerar de inte alltid bra i trafiken, och då blir det fler klagomål. Och det första app-företagen gör när det kommer in klagomål är att stänga av förare, säger han.
Han driver själv ett åkeri som kör för ett av app-företagen och vill inte ha sitt efternamn i tidningen av rädsla för att förlora sitt uppdrag.
– Det är så det funkar, kritiserar men dem så stängs man av, säger han.
”Trött på att betala”
Matbudsföretaget Foodora har sedan ett år tillbaka kollektivavtal med fackförbundet Transport och bolagets cykel- och mopedbud är anställda av Foodora. Men bilbuden är anställda i ett annat bolag där de kör sina egna bilar och enbart får provisionslön, något flera medier berättar om tidigare.
Sirin Celik, utredare på Transport, har inte någon dagsfärsk bild av hur bränslepriserna påverkar gig-jobbarna, eller om bolagen erbjuder ersättning. Grundregeln för Foodorabud är att de själva står för bränslet.
– Det här är en fråga som buden har lyft med oss, både moped- och bilbud. Man är trött på att man ska behöva betala sitt eget bränsle. Det är någonting vi måste se över generellt, säger Sirin Celik.
Enligt Taxiunionens egna beräkningar gick ett åkeri som kör för Bolt och Uber och har en omsättning på 100 000 kronor mellan 12 000 och 20 000 kronor back förra året, beroende på vilket bolag och avtal man hade. I år går samma bolag mellan 16 000 och 24 000 kronor back.
– Man betalar för att jobba. Vi har tagit diskussionen med politikerna att det inte är hållbart. Men de säger bara att fri konkurrens behövs. Sedan röstar samma politiker för att det ska finnas en maxtaxa i taxibranschen. De kan styra hur högt priset får vara, men inte sätta en undre gräns, säger Omid.
Justerat upp priserna
Enligt Foodora kompenserar bolaget sina anställda bud med anledning av att bränslepriserna gått upp.
– Vi följer händelseutvecklingen angående bensinpriser löpande. Vi kompenserar våra anställda bud som påverkas och de får bonus utöver sin lön, skriver bolagets presskontakt Johanna Lindskog Lindell i ett mejl till Dagens ETC.
När vi frågar hur kompensationen ser ut och hur mycket pengar det rör sig om får vi inget svar.
Även Bolt svarar att man kompenserar sina förare.
– Vi är medvetna om att prisökningen på drivmedel har en direkt inverkan på våra partnerförares intjäning och vi är alltid måna om att deras lönsamhet ska vara god. Därför har vi under det senaste halvåret justerat upp våra priser vid två tillfällen, senast i mars. Vi fortsätter att monitorera utvecklingen och justerar prissättningen vid behov. Dessutom har vi förhandlat fram rabatter på drivmedel som vore omöjliga för den enskilde föraren att ta del av men som möjliggörs tack vare vår storlek, säger Albin Grkovic, Sverigechef för Bolt i ett skriftligt svar.
I ett mailsvar till Dagens ETC skriver Uber att företaget genomfört en prishöjning på sina tjänster för att stötta förarna. Inget av app-företagen vill dock ställa upp på en intervju.
Svårt att kontrollera
Anton Hultberg på Gigwatch, som granskar gigekonomin, tycker att grundproblemet är att gig-jobbare själva måste stå för utrustning som mobiltelefon, cykel, kläder och bilar.
– Det är extremt när bränslepriserna gör att det inte ens är lönsamt att köra. Men det är egentligen bara ett uttryck för vad den här branschen går ut på i hög utsträckning, att lämna över ansvar och kostnader på uppdragstagarna, säger han.
Han har svårt att lita på det bolagen säger om att förare kompenseras. Han berättar att bonusar erbjuds för den som tar si eller så många körningar, men för den som tar uppdragen är det i princip omöjligt att få en helhetsbild av villkoren.
– Bolagen lovar någonting ena dagen, men rent tekniskt kan de ändra på det dagen efter eftersom de styr alla parametrar som rör dem som jobbar för dem. Man kan höja ersättningen på ett ställe, men ändra hur man beräknar timmar eller lura folk genom hur man beräknar vägen, säger han.
Ett exempel är Wolt, vars app räknar kilometerersättning – men avståndet mäts fågelvägen.
– Enligt appen ska man ta fågelvägen över Riddarfjärden när man levererar mat för Wolt. Men buden måste stanna på marken, på så sätt lurar företaget buden på ersättning, säger Anton Hultberg.
– De är snabba, de är digitala, de sitter på all information och de är inte hederliga. Det blir svårt att lita på dem och svårt att kontrollera dem.
