– Det är samma nivå som 2018, de högsta nivåerna under hela tidsserien från 1950 fram tills idag, säger Anna Almqvist, LO-ekonom och rapportförfattare, under presskonferensen.

I undersökningen kartläggs inkomstutvecklingen för nästan 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden. Dessa delas sedan in i tre kategorier; ekonomisk elit, byråkratisk elit och demokratisk elit. Medan den byråkratiska och demokratiska elitens inkomster i jämförelse med industriarbetarens inkomster legat på en ganska jämn nivå, har den ekonomiska elitens skjutit i höjden.

– Storbolagens direktörer har en väldigt dramatisk inkomstutveckling över tid. 1980 motsvarade inkomsten cirka nio gånger industriarbetarens, den har sedan ökat väldigt stort till att nu motsvara ungefär 60 gånger industriarbetarlönen, säger Anna Almqvist.

”Ökat dramatiskt”

Susanna Gideonsson, LO:s ordförande, menar att glappet mellan makteliten och arbetarna måste minska.

– Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat dramatiskt de sista årtiondena. Samtidigt kom ny statistik från SCB nyligen som visar att för första gången i moderna tid räknas över 15 procent av befolkningen som fattiga. Sveriges arbetare, många av LO förbundets medlemmar, har stått i frontlinjen under pandemin. Det är inte rimligt att en storbolagsdirektör har en inkomst på motsvarande 67 undersköterskelöner. Sveriges arbetare förtjänar bättre, säger hon.

Ett sätt att minska klyftorna är genom att återinföra värnskatten, menar LO:

– Klyftorna måste utjämnas. LO föreslår att vi ska införa en ny rättviseskatt på de allra högsta lönerna, en ny värnskatt för att som tjänar mer än en miljon i arbetsinkomst per år, säger Susanna Gideonsson.

Hon vill också se en ny kapitalskatt där alla kapitalinkomster ska beskattas med 35 procent.

– Utvecklingen av kapitalinkomsterna är det som gjort att vi fått ännu större ojämlikhet. Vi behöver mer medel till vårt gemensamma, och då är det inte mer än rätt att vi genomför det här.