– Om vi går tillbaka i tiden var det vanligare att män ärvde egendom och mark än kvinnor. Om man tittar på fastighetsaffärer i skog och lantbruksmark så är det också ofta grannar som köper för att öka arealer, vilket betyder att de som äger kommer äga ännu mer, säger han.

Idag är 38 procent av skogsägarna i Sverige kvinnor medan 60 procent är män, för 2 procent saknas uppgifter om kön. Det går i rätt riktning, framför allt när de gäller de som tar över en skogsfastighet menar Palle Borgström. Samtidigt finns vissa områden där det står mer stilla. Bara 16 procent av lantbruksarealer ägs exempelvis av kvinnor.

– Konsekvenserna är att det dels blir svårare för de som inte äger mark att finansiera och utveckla sina verksamheter men också att pröva nya idéer. Även om banker tittar mer på lönsamhet i verksamheten för att kunna betala amortering och ränta spelar säkerhet också roll för långivare, så det är klart en tillgång att äga jord eller skog.

Metoo synliggjorde problem

En stor anledning till varför så få kvinnor är i skog- och jordbruksbranschen handlar fortfarande om attityder och bemötande i branschen, menar Palle Borgström.

– Vi har vittnesmål om att kvinnor inte känner sig välkomna. Det är många kvinnor som vill jobba med animalieproduktion och växtodling men väljer att inte göra det för att det finns en kultur av ojämställdhet. Under metoo kom det fram allt från olämpliga kommentarer till sexuella trakasserier, men det finns också kvinnor som fått kommentarer om att de inte förväntas kunna backa med släp, eller lasta av en pall från en lastbil.

LRF:s jämställdhetsakademi arbetar för att förändra attityderna i branschen. Ett sätt att göra det är att lyfta undersökningar och peka på hur statistiken ser ut. Till syvende och sist är en jämställd bransch är också mer lönsam.

– Det skapar i sin tur mer mångfald och innovation. Konkurrerar vi som andra branscher om framtidens arbetskraft, då funkar det inte att man har en kultur som utestänger halva delen av befolkningen, säger Palle Borgström.