Klövern lanserades första gången på 1990-talet men har nu fått en renässans efter att ha legat på is i flera år. Detta har väckt akademiskt intresse. Simon Arveström, antropolog från Uppsala universitet, ska nu titta närmare på hur den lokala valutan fungerar och vilka effekter den får.

– Vad som är intressant med detta i mitt forskningsfält är hur valutan kan användas för att skapa en annan typ av ekonomisk logik. Hur den kan fylla funktioner som bara är marknadsmässigt rationella på en viss bestämd plats. Jag kommer att studera vad som händer när människor börjar tänka i andra banor kring hur de fungerar ekonomiskt och vad de vill att ekonomin ska användas till, ­säger Simon Arveström, som ­redan besökt Skattungbyn för att påbörja sina fältundersökningar och djupintervjuer.

Skapar struktur

En av dem som använder den lokala valutan dagligen, parallellt med svenska kronor, är Malin Haglund. Hon tar betalt i klöver när hon håller yogalektioner och säljer förpackningar med fryst mat som hon lagat själv. Även hennes man har tagit betalt i klöver när han utfört snickeriuppdrag. Malin Haglund menar att det informella system för tjänster och gentjänster som redan finns i byn blir mer institutionaliserat.

– Klövern bidrar till innovativa lösningar. Någon kanske kan hugga ved, någon är smed och en annan gör lingonsylt. I stället för att bara byta direkt med varandra så underlättas transaktioner med flera parter, där klövern får vandra från hand till hand. Det blir ett sätt att skapa strukturer för hur vi hjälper varandra. Även om det inte finns vanliga pengar blir saker gjorda, sådant som inte annars hade blivit av, säger Malin Haglund vid köksbordet i Hansénsgården, en aktivitetsgård där de arbetade timmarna ersätts i klöver.

Honung garanterar värdet

För att garantera klöverns värde används den gamla bytesvalutan honung, från upphovsmannen Kjell Holmstrands egna biodlingar. Varje klöver är värd en burk honung på 700 gram, det vill säga ungefär 80 kronor.

– Vi använder honungsmyntfot i stället för guldmyntfoten som förr användes för vanliga kronor. Honung har i gångna tider använts som betalningsmedel och klöversedeln är bara bekvämare att handla med, säger ekonomen Kjell Holmstrand, som lanserade valutan i samband med att han startade sin biodling.

Undviker spekulation

Klövern underlättar byteshandel precis som när de första pengarna uppkom för 2 600 år sedan. En vara behövde då inte längre bytas direkt mot en annan vara. Kött kunde bytas mot pengar som i sin tur kunde bytas mot säd med en annan person på en annan tid och plats. Pengar var dock inte bara något som underlättade byteshandel i flera led, det lade också grunden för en ka-pitalistisk ekonomi där pengar lagras och används för att i sin tur skapa ännu mera pengar.

Idén med klövern är att det inte ska vara möjligt att göra pengar på pengar genom räntor och spekulation, i stället ska valutan vara baserad på verkligt arbete och värdet ska stanna på orten.

– Klövern är en arbetsvaluta som underlättar byteshandeln och möjligheten att bygga ett realkapital som blir kvar på platsen. Genom klövern går det att låsa in värdet av det som produceras, om någonting blir byggt här så blir det jobbet kvar i byn, det kan inte flytta till Stockholm. Det hjälper landsbygden att överleva. Det är ingen som satsar på någonting här om ingen annan gör det, säger Kjell Holmstrand.

Det är inte skattefritt att ta betalt för tjänster och varor endast för att betalningen sker i lokal valuta. Det är marknadsvärdet som ska räknas ut och mottagaren ska själv deklarera beloppet i sin årliga inkomstdeklaration. Även arbetsgivaravgifter ska betalas om det är aktuellt.

Finns det en risk att en lokal valuta underlättar skattesmitning?

– Skatt betalas ju på vanligt vis. Men eftersom Skatteverket inte tar betalt i klöver så får de vänta på att klövern blir omsatt i kronor. Så länge klövern snurrar runt lokalt påverkar det endast balansräkningen, sedan när något blir sålt i kronor så påverkas resultaträkningen och då uppstår en vinst som är beskattningsbar, säger Kjell Holmstrand.

Bristol mest utvecklat

Klövern är inte den enda lokala valutan. Runt om i världen finns ungefär 2 000 varianter, uppbyggda på olika sätt och i olika skalor. En del påminner om arbetscheman medan andra liknar vanliga nationella valutor, såsom bristolpundet i den engelska staden Bristol.

Bristolpundet är förmodligen Europas största lokala valuta med över 2 000 användare och 800 anslutna företag, vilket gör att den kan användas i stadens butiker och i kollektivtrafiken. Några sådana ambitioner har inte personerna bakom klövern i Skattungbyn, även om antalet användare är på uppgång.

– Men jag tror att intresset kommer att öka vid nästa finanskrasch, och den kommer snart, det kan jag lova. Då går kronan ned och klövern upp, säger Kjell Holmstrand.