Men efter en lång period av återhållsam finanspolitik, som infördes för att hantera den höga inflationen i samhället, vill regeringen åter få i gång konsumtionen. I våras skickades en remiss ut inför arbetet med budgeten som innehåller flera skattesänkningar till ett värde av cirka 25 miljarder kronor. Bland dessa ingår sänkningar av flygskatten, en minskning av expertskatten, samt höjning av rot- och rut-avdragen. 

I september ska finansminister Elisabeth Svantesson presentera Tidöpartiernas budgetproposition för 2025. Därför är det hög tid att diskutera innehållet i regeringens budgetreform, säger Torbjörn Hållö som är chefsekonom på LO.

– Det man gör är att ge pengar till de högst upp med förhoppningen att det så småningom ska nå ner. Vi kan inte låta den större delen gå till saker som är strukturellt dåliga, säger Torbjörn Hållö. 

Han välkomnar en mer expansiv och aktiv finanspolitik men menar att regeringen borde ha vidtagit åtgärder för att stimulera den ekonomiska aktiviteten mycket tidigare.

– Inflationen drevs aldrig av hög efterfrågan utan av utrikesproblem, så som kriget i Ukraina. Därför håller jag inte med om den åtstramade politiken som drivits hittills. Vi hade kunnat driva på konsumtionen ändå. 

Mest högst upp

I en debattartikel publicerad i Dagens Industri riktar Torbjörn Hållö, tillsammans med sex andra LO-ekonomer, skarp kritik mot ett ytterligare förslag om en nionde skattesänkning för arbetsinkomster. Blir detta verklighet skulle en heltidsarbetande barnskötare få en marginell skattesänkning på omkring 80 kronor i månaden, skriver LO på sin hemsida. 

Skattesänkningarna kommer därmed inte att få den önskade effekten på svenskarnas konsumtionsbeteende, enligt Torbjörn Hållö.

–I själva verket är det mest en stor skattesänkning för de som tjänar väldigt mycket. Vi talar runt 100 000 kronor i månaden. Pengarna riskerar att främst gå till sparande och inte konsumtion, säger han. 

Tvåbarnsfamiljer går back

Förslaget – som regeringen motiverar med målet om att öka arbetskraftsdeltagandet – kritiseras även av det Finanspolitiska rådet. I årets rapport skriver myndigheten att Sverige i huvudsak har en ”väl fungerande” arbetsmarknad med hög sysselsättning. Drivkrafter finns alltså redan. Problemet ligger snarare i matchningen på arbetsmarknaden, där vissa grupper och regioner har svårt att få tillgång till relevanta jobb, samt i behovet av att anpassa utbildningar och subventionerade anställningar för att bättre möta arbetsmarknadens krav.

Det Finanspolitiska rådet föreslår, liksom LO-ekonomerna, att regeringen i höstens budget prioriterar åtgärder som stärker ekonomin för grupperna som drabbats hårdast av de senaste årens kraftigt stigande matpriser och boendekostnader.

Vi vet att barnfamiljer är mest drabbade av de senaste årens kostnadschock eftersom dessa omfattat matpriser och boräntor. 

Enligt LO-ekonomernas beräkningar har ekonomin för vanliga barnfamiljer försämrats markant. En tvåbarnsfamilj i Alvesta, som före pandemin kunde lägga undan cirka 5 000 kronor varje månad efter att de vanliga utgifterna var betalda, skulle idag i stället gå back med över 1 000 kronor om de försökte leva på samma sätt, skriver de i debattartikeln. 

– För att få i gång konsumtionen och få bukt med ekonomin måste man stimulera den breda gruppen. Det vill säga låg- och medelinkomsttagare. Vi vet att barnfamiljer är mest drabbade av de senaste årens kostnadschock eftersom dessa omfattat matpriser och boräntor. Det omfattar personer med ”normala” inkomster och som jobbar inom offentlig sektor eller i industrin.

Sänkt skatt mest i OECD

En av de reformambitionerna som lyfts fram i Tidöavtalet är sänkt skatt på sparande. Sverige har redan sänkt kapitalskatterna mest av alla OECD-länder sedan 1990-talet, vilket är en av huvudorsakerna till att inkomstklyftorna har ökat kraftigt, skriver LO-ekonomerna.

Regeringens förslag om att slopa kapitalbeskattningen på de första 300 000 kronorna på investeringssparkonton skulle göra det möjligt för en familj med två vuxna att spara 1,2 miljoner kronor skattefritt, vilket skulle öka ojämlikheten ytterligare. 

I nuvarande konjunkturläge skulle en sådan insats ge svag effekt på tillväxt och arbetslöshet, enligt Torbjörn Hållö. 

– Om de sänker skatten på sparande så uppmuntrar man människor till att helt enkelt börja spara. I vissa konjunkturlägen kan det vara relevant att driva den politiken av olika skäl. Men vi befinner oss fortfarande i en lågkonjunktur. Nu är nog den sämsta möjliga tidpunkten att genomföra en sådan reform.

På lång sikt är det viktigaste att öka de offentliga investeringarna. Sverige har stora möjligheter att skapa nya arbetstillfällen och säkra konkurrenskraften genom nyindustrialisering men detta kräver omfattande och långsiktiga investeringar i elproduktion, infrastruktur, bostadsförsörjning och yrkesutbildning, skriver LO-ekonomerna. 

­–Jag vill se en budget som verkligen stimulerar ekonomisk tillväxt och skapar fler jobb. För att uppnå detta måste vi satsa på investeringar och rikta stödet till hushåll med låga och medelstora inkomster, snarare än att fokusera på höginkomsttagare och att uppmuntra till sparande.