Sedan årets början har matpriserna ökat i genomsnitt med tio procent, vilket är rekordnivåer.
Enligt Matpriskollen, en oberoende gratisapp som jämför matpriser i dagligvaruhandeln, steg matpriserna under juli månad lika mycket som hela förra året. Priserna på smör och ost har bara i år haft tre höjningar.
En av orsakerna till de höjda matpriserna är att dagligvarubranschen är satt under press av livsmedelssektorn och lantbruket som i sin tur har höga kostnader på diesel, foder, kvävegödsel och el och behöver få igenom prisökningar i butikerna.
Men det finns fler förklaringar, menar Torbjörn Hållö, gruppchef och ekonom på LO.
– Dagligvaruhandeln i Sverige styrs i hög grad av matjättar som Ica, Coop och Axfood, något som påverkar prisbilden. Eftersom dagligvaruhandeln i Sverige präglas av en dålig konkurrens är det lätt för Ica, Axfood och Coop att skicka hela prishöjningen till oss konsumenter i stället för att sänka vinsten. Jag kallar det för ”Ica-flation”, säger Torbjörn Hållö.
Enligt honom finns det en stor acceptans hos konsumenterna för att matpriserna måste höjas, därför blir det extra lätt för företagen att göra det. Det har också Riksbanken konstaterat i sin senaste rapport.
Axfoods senaste kvartalsrapport visar att man behållit sin vinstmarginal.
– Lönsamheten är hög i näringslivet inklusive handeln, men det kommer inte att vara för evigt. Företagen kommer att behöva ta ned sina vinster framöver.
Kan sätta press
Torbjörn Hållö menar att konsumenterna behöver bli mer vaksamma och lägga mer tid på att jaga priser för att på sikt sätta mer press på marknaden.
– Man måste göra med livsmedel som när man köper en tv eller en tvättmaskin, kolla runt och jämföra priser och tänka igenom sitt beslut. Det kommer att försvåra företagens prissättning.
Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen och expert på konsumtions- och konjunkturrelaterade frågor, säger att leverantörerna i livsmedelsbranschen har märkt av ökade kostnader under 1,5 års tid.
– Producentledet höjer inte priserna för att höja sina vinstmarginaler, det är tvärtom. Marginalerna i producentledet har djupdykt och lönsamheten fortsätter att vika ned. Vi har aldrig haft så stora kostnadsökningar i modern tid för att producera livsmedel. Det är inte konstigt att det syns i konsumtionsledet.
Hur priserna kommer utvecklas kommer till stor del att avgöras av hur energipriserna utvecklas framöver, menar han.
– Det går åt en del drivmedel för att odla, konstgödsel kräver mycket energi för att produceras och innehåller energiråvaror som har ökat i kostnad. Det styrs delvis av Putin och om han stryper gastillförseln till Europa. Det blir ringar på vattnet-effekter som är väldigt svåra att göra en prognos på.
Kommer öka året ut
Det finns trots allt ljuspunkter, påpekar Carl Eckerdal. Råvarupriser på vete, majs och andra viktiga stapelvaror inom livsmedelsproduktion är nu på nivåer lägre än de var innan kriget i Ukraina bröt ut i februari.
– Men det kommer dröja ett långt tag innan konsumenterna känner av det. Vi får nog räkna med prisökningar resten av det här året beroende på vad som sker framöver. Kostnaderna för animalisk produktion har varit ganska stora då bönderna haft enormt stora kostnadsökningar för att föda sina djur. Det syns bland annat på smörpriserna. Ett rimligt antagande är att prisökningar för kött och mejerier kommer att bestå året ut.
När går priserna ned?
– Med den kunskap vi har i dag kanske det blir till våren nästa år som även konsumenterna märker av ett lättare kostnadstryck.
