– Vi ser att fler och fler företag omvandlar de här bemanningsanställda tjänsterna till tillsvidareanställningar. Det tycker vi är positivt. Det är en utveckling vi har försökt driva på också, sa Marie Nilsson, förbundsordförande på IF Metall, då till Ekot.
Inom kvinnodominerade yrken ser det mörkare ut. För sjuksköterskor och barnmorskor är det snarare så att fler stannar hos bemanningsföretag än det motsatta.
– Vårdförbundets medlemmar går till bemanningsbranschen. De väljer också att fortsätta vara anställda i bemanningsbranschen, säger Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet, som organiserar barnmorskor, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.
Motsatt trend i Metall
Den nya trend som IF Metall ser bland sina medlemmar, att fler som jobbat via bemanningsföretag nu också blir anställda på själva företagen, återfinns inte inom vård- och hälsosektorn.
Sjukhus och vårdinrättningar är visserligen beroende av sin personal för att fungera, men bristen på barnmorskor och specialistsjuksköterskor har lett till en blomstrande marknad för bemanningsföretagen.
– Det är en kompetensbrist inom vården och våra medlemmar som går till bemanningsbranschen gör det ofta för att de kan få bättre arbetstidsvillkor och högre lön, säger Annelie Söderberg.
Hur mycket skiljer lönerna?
– Det vet vi inte för vi har inget statistikavtal med bemanningsföretagen och de håller också lönerna mer eller mindre dolda, men lönen är betydligt högre.
Jämför med ingenjörer
Medianlönen för en sjuksköterska (som inte jobbar i bemanningsföretag) var förra året 32 547 kronor, enligt Vårdförbundet.
– Lönerna ligger för lågt, man får inte betalt för den utbildning man har. Löneläget är inte i nivå med mer mansdominerade yrken, som till exempel ingenjörer, med samma utbildningslängd och svårighetsgrad i yrket, säger Annelie Söderberg.
Vårdförbundet är ett yrkesförbund med omkring 114 000 medlemmar som alla har akademisk utbildning. Gemensamt för yrkesgrupperna är att de domineras av kvinnor.
Annelie Söderberg ser en skillnad i hur kommuner och regioner försöker lösa sin bemanningsbrist, jämfört med när det till exempel råder brist på ingenjörer.
– Är det kompetensbrist bland ingenjörer ser arbetsgivarna till att höja lönen. Men vi ser inte den kopplingen när det gäller våra medlemmars yrken. Man betalar inte det man behöver, då drar man hellre ned på vårdplatser på bekostnad av våra medlemmars arbetsmiljö och patientsäkerheten, säger Annelie Söderberg.
Egenföretagare i Byggnads
Dagens ETC har också kontaktat fackförbunden Byggnads och Kommunal men deras medlemmar arbetar sällan inom bemanningsföretag. För Byggnads märks i stället, över tid, en trend att fler medlemmar blir egenföretagare för att ta kortare uppdrag. Inom Kommunal är det vanligt att medlemmarna får kortare inhopp eller visstidsanställningar.