Larmet: Lita inte på 
rättvisemärkningar

Den amerikanska människorättsorganisationen MSI Integrity ligger bakom rapporten Not Fit for Purpose. Den baseras på tio års studier av det som i Storbritannien kallas MSI, alltså initiativ som flera intressenter eller företag står bakom. Sedan 1990-talet har de fungerat som många storföretags respons på utbredd misskötsel i deras leveranskedjor.

”Inte effektiva skydd”

10 000 företag från 170 länder deltar i rapporten, som behandlar sektorer som kakao, socker, palmolja, mineraler, skaldjur, elektronik, smycken och leksaker.

Amelia Evans, vd på MSI Integrity, menar att många märkningsorganisationer har en knepig relation med regeringar i länder där de är verksamma – eftersom de ofta uppfattas som bevis på att misskötseln tas om hand.

– Dessa initiativ är inte effektiva verktyg för att hålla företag ansvariga för misskötsel eller skydda rättighetshavare mot brott mot människorätten, säger hon till The Guardian.

De berörda finns inte med

Enligt rapporten är det endast 13 procent av märkningsorganisationerna som inkluderar berörda invånare i sina styrande organ. Nästan en tredjedel erbjuder process ingen där arbetare eller andra berörda parter kan framföra klagomål på arbetsvillkoren.

Bristen på inflytande från de närmast berörda stärker bilden av att användningen av certifieringarna fördröjer faktiska framsteg i människorätten.

– Över tiden har företag börjat dominera dessa initiativ. Så även om tanken med dem inte var att de ska misslyckas, tror jag att de inte kan nå framgång i den här formen, säger Amelia Evans till tidningen.

MSI Integrity varnar att konsumenter inte kan lita på flera av rättvisemärkningarnas påståenden. Utöver att missbruk fortsätter förekomma, så kan generella termer som ”rättvis” och ”hållbar” vara missvisande. Risken finns att den här typen av märkningar legitimerar missförhållanden genom att inte upptäcka dem – och samtidigt påstå att problemen hanteras.