Först 1858 blev det möjligt för ogifta kvinnor som fyllt 25 år att ansöka hos domstol om att få bli myndiga. Fem år senare slopades ansökningskravet och de ogifta kvinnorna blev automatiskt myndiga vid 25 års ålder. Men en kvinna som hade blivit myndighetsförklarad blev omyndig på nytt om hon gifte sig.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Under denna tid, när industrierna började byggas upp, utfördes merparten av all produktion i Sverige inom jordbruket och familjen. Pigan och drängen kallades ”hjon” och stod under husbondens bestämmanderätt.
Enligt ”tjänstehjonstadgan” hade husbonden rätt att vräka ett hjon som inte var ”gudfruktigt, troget, flitigt, lydigt, nyktert och sedligt”. Det innebar till exempel att pigor vanligen avskedades om de blev gravida.
Kvinnorna utestängdes
Samtidigt började en inflyttning till städerna och kvinnorna lämnade landsbygden i högre grad än männen. I städerna levde ett stort antal ogifta mödrar som kämpade för sin överlevnad – men de var utestängda från många typer av arbete.
Catharina Calleman synliggör, i boken ”Genusperspektiv på arbetsrätten” hur kvinnorna bara var tillåtna att söka jobb inom vissa näringsgrenar, till exempel klädtillverkning, matvaruhandel, tobakshandel och industrier som inte tillhörde den organisering som föregick fackföreningsrörelsen, skråväsendet.
Men också inom fabrikerna och hantverket rådde husbondeväldet och eftersom gifta kvinnor var omyndiga ingicks arbetsavtal av familjefadern för hela familjens räkning, och lönen betalades ut till honom. Kvinnans lön var högst två tredjedelar av mannens.
Rättvis fördelning
Arbetsrätten i Sverige har byggts upp under många år. Och mot bakgrunden ovan är det kanske inte så konstigt att den grundats utifrån männens villkor på jobbet, i konflikten mellan arbete och kapital.
Fackföreningarna som drivit på för att reglera arbetsmarknaden har strävat efter regler för att förena ekonomisk utveckling med rättvis fördelning och social trygghet.
Men de första fackliga organisationerna i början av 1900-talet utestängde i de flesta fall kvinnor helt. När kvinnorna tilläts bli medlemmar fick de till en början bara betala halv avgift till fackförbunden och de fick bara halvt strejkunderstöd och halv ersättning vid arbetslöshet och sjukdom (som på den tiden ofta sköttes av fackföreningarna).
I industrialismens barndom hade arbetsgivaren all makt. De kunde fritt anställa och avskeda folk, de kunde ensidigt leda och fördela arbetet utan hänsyn till de anställda. De uselt betalda arbetarna slöt sig samman och fick kämpa hårt för rätten att organisera sig och hävda sina intressen.
1905 träffades det första stora kollektivavtalet i verkstadsindustrin.
I decemberkompromissen 1906 erkände arbetsgivarna arbetarnas rätt att organisera sig i fackföreningar. Den fackliga centralorganisationen Landsorganisationen, LO, erkände å sin sida arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet liksom principen om att arbetsgivarna har rätten att anställa och avskeda arbetare.
Särskilda villkor för kvinnor
Men det var vid denna tid långt ifrån självklart att kvinnor och män skulle ha lika rättigheter. 1909 infördes till exempel en lag som förbjöd kvinnor att arbeta på natten i industrier med fler än tio anställda. Det formella motivet var att värna om kvinnornas hälsa, men lagen ledde i praktiken till att kvinnor utestängdes från anställningar inom de delar av industrin där de hade samma löner som männen.
Däremot skyddade inte lagen kvinnorna från de lågbetalda nattjobben på sjukhus, i restauranger, bagerier, i hemindustrin eller ens från nattliga städjobb på de industrier där de inte fick ha de högre avlönade arbetsuppgifterna.
Kvinnors nattarbetsförbud bidrog till att skapa den könsuppdelning av arbetsmarknaden som innebär högre lön till den som utför mansdominerade arbetsuppgifter och lägre åt den som utför kvinnodominerade, vilket fortfarande lever kvar i dag.
Kvinnor vägrade gifta sig
Giftermålsfrekvensen blev allt lägre i början av 1900-talet. En av orsakerna till att många kvinnor valde att leva i samboförhållanden var att de ville slippa få sin make som förmyndare. En gift kvinna kunde till exempel inte söka arbete om inte maken gav henne tillåtelse till det.
1920, när giftermålsfrekvensen sjunkit så lågt som till 42 procent, avskaffades mannens målsmanskap över hustrun. Sedan dess är makar ”självständiga rättssubjekt” med rätt att förvalta sin egendom och svara för sina skulder.
1925 avskaffades förbudet mot att anställa kvinnor i högre statliga tjänster, som läkare, statsråd och universitetslärare. Catharina Calleman förklarar i sin bok att lagändringen betraktades som ett erkännande av principen om könens likställighet.
Vändpunkten 1968
Några viktiga årtal i därefter, i arbetsrättens historia, var att Arbetsdomstolen inrättades 1938 och att lagen om kollektivavtal antogs av riksdagen samma år.
1938 tecknade LO och SAF Saltsjöbadsavtalet som lade en grund för ett mångårigt ”samförstånd” mellan parterna.
En vändpunkt i detta samförstånd blev vänstervågen 1968 då strejker blev allt vanligare. Den omfattande gruvstrejken 1969 var en viktig faktor till att den socialdemokratiska riksdagen under 1970-talet införde en rad lagar för att stärka arbetstagarnas ställning, till exempel lagarna om medbestämmande och anställningsskydd.
1960, vilket kan tyckas sent, infördes principen om lika lön för kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden. Fram till dess fanns olika tariffer i kollektivavtalen, motiverat av att kvinnor ansågs vara mindre produktiva. Men det argumentet höll inte i längden, eftersom det inte var sant.
Sveriges första jämställdhetslag trädde i kraft 1979 och syftade till att främja både män och kvinnors lika rätt i arbetslivet. I dag finns den lagen inte kvar, den har införlivats i diskrimineringslagen från 2008.
1995 gick Sverige med i EU. Medlemskapet i EU har påverkat arbetsrätten på några områden, ibland förstärkt och ibland försvagat arbetstagarnas ställning.
Tydligare lagstiftning
I dag präglas samtiden i hög grad av medvetenhet om genus. Kvinnors arbete synliggörs i högre grad och fackföreningsrörelsen verkar för lika villkor oavsett kön – men osynliggörande av kvinnor präglar trots det delar av arbetsmarknaden.
Hur många vet ens om att de kvinnodominerade jobben i dag i större utsträckning innebär monoton belastning, emotionell stress och obekväma arbetstider? Och visste du att fler arbetsgivare döms för arbetsmiljöbrott med anledning av att män råkar ut för olyckor än för att kvinnor drabbas av arbetssjukdomar? Ett av skälen till detta är att inspektioner oftare sker i de mansdominerade sektorerna, och att lagstiftningen är tydligare där.
