De nordiska länderna har alltså valt olika vägar för att hantera sina respektive valutor. Det påverkar förstås ekonomin i de olika länderna. Stefan Mellin, valutaspecialist på Danske Bank, ser framför allt politiska orsaker till det svenska kronfallet:
– En viktig anledning är att penningpolitiken i Sverige varit expansiv, man har sänkt räntan kraftigt och i praktiken eftersträvat att kronan ska vara svag. Det kan man säga att man lyckats med. Även om kronans värde bestäms av marknaden har den ekonomiska politiken haft effekt på kronan och gjort den svagare.
Expansiv politik
Den svenska riksbanken prioriterar idag att nå sitt inflationsmål. Det handlade från början om att hålla inflationen nere, men på senare tid har det varit svårare att få upp inflationen till de två procent som är målet.
– Riksbanken för en expansiv politik i syfte att få upp inflationen, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea. Valutan har använts som verktyg för att lyckas med det. Det vill säga, en lägre ränta i Sverige än i andra länder gör att investerare undviker att placera i Sverige då avkastningen blir sämre allt annat lika. Behovet av kronor minskar, vilket försvagar valutan som i sin tur gör att vi importerar inflation.
Politiken har på så vis varit lyckad, men har den drivits för hårt?
– Riksbankens agerande har varit lyckat i bemärkelsen att inflationen ligger runt målet. Men samtidigt är riskerna alltför stora enligt min bedömning. Hushållens skulder har ökat snabbt och kronan har kraftigt försvagats, vilket skapar osäkerhet för många företag. Riksbanken har utöver en mycket expansiv politik även verbalt tryckt till kronan. Flera ledamöter har gått ut och sagt att kronan inte får stärkas för snabbt. Med de signalerna från dem som har makt att påverka kronan är det naturligt att marknadens aktörer handlar kronan svagare.
Dubbel expansion
Med tanke på att Riksbanken därmed ger en dubbel stimulans till ekonomin – dels låga räntor som gör det billigt att investera och dels en lågt värderad krona som gör svenska exportvaror billiga i utlandet och sänker svenska reallöner – kunde man kanske förvänta sig en högre ekonomisk aktivitet och därmed högre inflation. Men ekonomin fungerar inte riktigt som den gjorde förr.
– Enligt skolboken ska lågt värderad valuta gynna exporten samtidigt som den gör importen dyrare. Men om du inte bara är exportör utan även importör blir bilden lite mixad. Den utvecklingen har förstärkts de senaste åren, det är mer sammankopplad ekonomi, mer globalt sammankopplad ekonomi än det var förr i tiden, och på det sättet kanske valutan gör lite mindre valutan än historiskt och än vad man hoppats på men däremot har räntevapnet varit effektivt, säger Stefan Mellin.
På lång sikt är det inte en hållbar politik, understryker Stefan Mellin:
– Med dagens varuströmmar inom företagen som rör sig genom flera länder och företagen blir alltmer globaliserade tror jag att man sätter lite för stor tillit till vad man ska kunna åstadkomma genom valutan. Om du försvagar valutan väldigt mycket som du gjort i Sverige sätter det ett tryck uppåt på importerad inflation, och det kan hjälpa Riksbanken att uppnå sitt mål. Men tanken är ju också att en svagare valuta ska sätta fart på nettoexporten och därmed höja aktiviteten i ekonomin så att även lönerna tar fart. Men det har inte skett. Mycket tyder på att valutan har blivit ett trubbigare vapen för centralbankerna.
Det innebär också på kort sikt effekter som inte självklart sätter fart på ekonomin.
En av de största riskerna med den svaga kronan är den instabilitet den skapar, understryker Annika Winsth:
– I stort alla företag jag möter idag är bekymrade över den osäkerhet kronförsvagningen innebär och de undrar hur länge det kan fortgå. Om du är företagare och ska göra en investering måste du veta vad du ska räkna på. Det avgör om du kan räkna hem investeringen. Risken är nu att företag avvaktar, vilket påverkar företagens utveckling och konkurrenskraft. På lite sikt riskera det även att slå på tillväxt och arbetsmarknad.
Inte EMU
Både Stefan Mellin och Annika Winsth framhåller att det sannolikt är bäst för Sverige att stå utanför EMU-samarbetet. Men i längden måste politiken förändras, menar de.
– Det kommer att ta lång tid innan centralbankerna drar den slutsatsen, men jag tror att den penningpolitiska vapenarsenalen börjar bli lite uttömd. Ska man få en riktig kick på ekonomin, om den skulle försvagas ordentligt igen, tror jag att det behövs mer av finanspolitiska stimulanser snarare än penningpolitiska, säger Stefan Mellin.
Behövs investeringar
Han konstaterar att det behövs investeringar i infrastruktur, åtgärder för att stärka vår konkurrenskraft och skapa jobb:
– Det finns nog en uppsjö av åtgärder man skulle
kunna tänka sig, och man kan tycka att finansieringskostnaderna nu är ganska gynnsamma med det ränteläge som vi har.
”Har inte tagit risken på allvar”
Även Annika Winsth menar att det är en fördel för Sverige att stå utanför EMU och ha en flexibilitet:
– Det är en fördel att stå utanför EMU, åtminstone i kristider, för att då ha flexibilitet, säger Annika Winsth. Men det bygger på att politiker, myndigheter och inte minst Riksbanken inser vilka risker och kostnader en instabil valuta för med sig. Min bedömning är att Riksbanken inte tagit den risken på tillräckligt stort allvar.