Facebook lanserade förra veckan sina planer på en kryptovaluta, Libra. Reaktionerna var blandade. En amerikansk kongressledamot gick direkt ut och uppmanade Facebook att pausa arbetet, och med ens fick satsningen den inramning som techbolagen trivs så bra i: de tekniskt brillianta och nytänkande innovatörerna som hindras av långsamma politruker. Valutan kommer att vara helt digital och ska backas upp av en tillgångsreserv. Den ska kontrolleras av Facebook samt ett antal samarbetspartners. I nuläget finns 28 stycken, merparten techföretag, däribland Uber, Paypal, Spotify och Ebay.
Valutan ska bygga på blockkedjeteknik, men inte i den meningen som exempelvis bitcoin, som decentraliserar kontrollen. Libras blockkedja kommer att drivas från 100 noder. Av dessa hundra utgör Facebook och de 28 samarbetsföretagen grunden. Övriga kommer att väljas ut bland multinationella företag som har ett marknadsvärde på över en miljard dollar, akademiska institutioner och stora välgörenhetsorganisationer.
Man kan spekulera i om det faktum att man går ihop med flera samarbetspartners är ett sätt att ducka för den debatt som just nu rasar om huruvida Facebook blivit för dominerande och borde brytas upp.
Retoriken vid lanseringen var den vanliga. Facebook vill göra världen bättre, hjälpa de fattiga, denna gång är det: ”bank the unbanked”. Men på samma sätt som uppkopplad kom att betyda något annat i de fattiga länder där Facebook rullade ut Free basics, för att ”connect the world”, så kommer bank sannolikt också betyda något annat. Free basics framställdes som en gåva och ett filantropiskt projekt och många länder introducerade det utan större debatt. Free Basics kopplade upp människor gratis, men till ett mycket litet antal sajter, däribland förstås Facebook. För många människor har därför internet blivit liktydigt med Facebook. Kritiker ser samma faror med Libra.
I sin bok ”Surveillance capitalism” beskriver Shoshana Zuboff hur Silicon Valley såg onlinevärlden som ”världens största oreglerade territorium.” Lagarna kunde inte hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och laglösheten var en viktig faktor i uppbyggnaden av det som kommit att bli övervakningskapitalismen.
Nu ska valutaskapandet alltså flyttas in i detta oreglerade territorium. Företagen kliver därmed också in i ett rum som hittills varit stängt för dem, centralbankernas rum, men utan en stat som de är ansvariga inför.
Om Libra lyckas etablera sig, lär fler att följa efter. När pengar mer än någonsin tidigare blir en vara, kommer fler vilja ge sig in i branschen. Vissa kommer lyckas, andra misslyckas och Libra kommer sannolikt att vara störst. Det kommer att ge Facebook enorm makt. Datan för varje transaktion kommer att sparas, även om Facebook idag säger att de inte kommer att använda den är deras förtroende lågt och deras historia på den punkten minst sagt skamfilad. Facebook har redan insyn i våra relationer och beteenden, nu kan företaget få insyn rakt in i våra plånböcker också. Valutan, och Calibra, den plånbok den för användarna kommer att administrera valutan ifrån, blir kronan på det övervakningskapitalistiska verket. För att inte tala om den makt valutans samarbetspartners kan få inom det globala finansiella systemet. Eller vilka systemrisker som kommer uppstå i länder om Libran blir mer populär än den nationella valutan.
Valutan kommer att kunna ge ett företag med ett mycket tvivelaktigt facit när det kommer till integritet aldrig tidigare skådad tillgång till data om oss. Mark Zuckerberg svarar inte ens till bolagets aktieägare, då företaget, likt flera andra techjättar, har en dubbel aktiestruktur, där olika aktier ger olika mycket inflytande. Zuckerberg fördelar ägandet av de olika aktieklasserna så att hans röst är den enda som faktiskt räknas.
Den koncentration av makt som valutan Libra och den digitala plånboken Calibra kan innebära, i ett enda företag, till en enda man, kan få konsekvenser vi inte ens kan föreställa oss.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
