Klädfabrik i Rangoon, Myanmar. Trots att internationella företag uppmanats lämna landet efter militärkuppen 2021 verkar flera modejättar fortfarande i landet.
Bild: Thein Zaw/AP/TT
Dagens ETC
Modejättarna anklagas för att utnyttja diktaturen i Myanmar för egen vinning. Samtidigt duckar de frågor från medier.
– Det är lite magstarkt, säger Maria Sjödin, sakkunnig på företag och mänskliga rättigheter på Fair Action.
• Enkät: Vad är viktigt för dig när du köper kläder?
I februari 2021 kuppade militären till sig makten i Myanmar och har sedan dess styrt med järnhand. Fackliga organisationer larmar om vidriga villkor för arbetare och uppmanar internationella företag som förlagt verksamhet till Myanmar att ta sitt ansvar.
Det gäller särskilt textilsektorn. Många modemärken har lämnat eller planerar att lämna landet, däribland Zara-ägarna Inditex, Primark och Marks & Spencer. Dock inte H&M, som fortsätter att sy upp sina kollektioner i landet – vilket väcker facklig kritik.
”Det är inte etiskt försvarbart att bedriva verksamhet i ett land som för krig mot sin befolkning”, skrev representanter för IF Metall, Unionen och Handelsanställdas förbund i en debattartikel i Dagens Industri inför modejättens årsstämma i början av maj.
Tjänar på terrorstyre
Fackföreträdarna menar att möjligheten till låga löner är den främsta orsaken till att företag som H&M fortsätter att verka i landet. Samtidigt utgör textilverksamheten en betydande inkomst för militärregimen, som använder intäkterna till att köpa vapen, energi och andra varor.
”Företag som fortsätter att verka i Myanmar blir därmed ett indirekt stöd till militärdiktaturen,” menar fackföreträdarna.
Dagens ETC har sökt H&M med frågor om företagets verksamhet och framtid i Myanmar. Modejätten hänvisar till sin hemsida.
”I övrigt har vi inga vidare kommentarer”, skriver pressekreteraren Annika Svensson i ett mail.
Tills vidare fortsätter Zara att erbjuda kläder från Myanmar på den svenska marknaden. I produktbeskrivningen för ett par linnebyxor som tillverkats i landet, och i Kina, kan man läsa att Zara arbetar med ”leverantörer, arbetare, fackföreningar och internationella organisationer för att utveckla en leveranskedja där mänskliga rättigheter respekteras och främjas, vilket bidrar till FN:s hållbara utvecklingsmål”.
”Tack vare samarbetet med våra leverantörer arbetar vi för att lära känna de anläggningar och processer som används för att tillverka våra plagg med syftet att känna till våra produkters spårbarhet”, fortsätter texten.
”Lite magstarkt”
Beskrivningen upprör Maria Sjödin, sakkunnig på företag och mänskliga rättigheter på Fair Action, som varnar för ”rättvisemålning”.
– Det är lite magstarkt när Zara skriver att de samarbetar med fackföreningar i informationstexten till ett plagg som tillverkats i Kina och Myanmar, säger Maria Sjödin och påminner om att FN:s arbetslivsorganisation ILO förra året varnade om att landets fackföreningsrörelse riskerade att tillintetgöras på grund av regimens övergrepp.
Dagens ETC har sökt Zara med frågor om produktbeskrivningen. Företagets presstjänst hänvisar dock bara till sin exitstrategi för den burmesiska marknaden, som man har tagit fram i samarbete med globala industriarbetarfacket Industriall.
Enkät: Vad är viktigt för dig när du köper kläder?
Inger Lind
53 år, jurist, Nacka
– Att de ser bra ut, är den stil jag vill ha. Och sen så köper jag väldigt mycket second hand, för jag köper väldigt mycket kläder och då tycker jag att jag behöver vara mer medveten. Jag försöker välja medvetet, och det är både klimatpåverkan och arbetsvillkor för dem som tillverkar dem som spelar in där, men primärt så är för vi vet ju att det går väldigt mycket resurser till tillverkning av kläder, och eftersom jag köper så mycket kläder så är det väl bra om jag köper kläder som någon annan inte längre vill ha.
Teodor Sturesson
16 år, studerande, Rönninge
– Att de ska passa bra, att de är sköna. Att de ska matcha min stil. Det är det jag tänker på. Jag tänker inte på typ var de är gjorda eller så, men om jag skulle få veta att det var dåliga förhållanden eller så så skulle det förmodligen påverka mig.
Agneta Hörnell och Anne Kallatsa
62 år, boendestödjare, Småland
61 år, handläggare, Småland
Anne: Det ska vara skönt. Sköna plagg tillverkade på ett skönt sätt. Så vet man om att kläderna inte är schysst tillverkade så avstår jag. Och den här tröjan är köpt second hand till exempel.
Agneta: Jag tycker det ska vara hållbart, och sen att man köper kläder som man faktiskt använder, under en längre tid. Inte bara köp och släng. Så med eftertanke, inte bara följa trender.
Valentina Attreus och Nicole Jernegrip
17 år, studerande, Upplands Väsby
16 år, studerande, Söderort
Nicole: Jag tänker på kvalitet och pris.
Valentina: För mig, hur det ser ut.
Nicole: Ja det också så klart.
Valentina: Jag bryr mig väldigt mycket om att det ska vara snyggt och passa kroppsformen. Sen, man köper ju kläder för stunden, men man vill ju gärna att det ska kunna användas igen.
Nicole: Ja man köper ofta kläder till ett speciellt tillfälle men så vill man också kunna ha det igen.
Valentina: Sen, jag tycker att det finns vissa staples som man måste ha, som man har länge och kombinerar med nya plagg.
Nicole: Man försöker ju tänka på miljö och dem som gör kläderna också, men man måste ju också tänka på sin egen ekonomi. Vi är studenter, vi har inte råd att bara köpa schyssta kläder.
Valentina: Ja, man vet ju att vissa kedjor inte alls är bra och att man inte borde handla där, det är billigt av en massa dåliga anledningar. Problemet är att vi har inte råd att köpa kläder som inte är tillverkade på såna där ställen, så till slut tänker vi att håller det så håller det. Bara jag kan ha på mig det nu. Kanske när jag blir vuxen att jag kan tänka på de där sakerna.
Svante Lindquist
68 år, Stockholm, pensionär
– Jag tänker på att kläderna ska vara sköna och att de ska vara producerade på ett hållbart sätt. Utseendet är inte så viktigt. De sakerna är viktiga för mig. Sen är arbetsförhållanden viktigt, jag försöker hålla koll på vilka länder kläderna är producerade i. Jag försöker hålla koll, sen någon gång så blir det fel ändå, men så gott jag bara kan. Jag har jobbat med miljö- och klimatfrågan i hela mitt liv så det är inte helt konstigt. Och klimatfrågan och rättvisefrågan hänger ihop. Om människor får rätt till ett skäligt liv och en god levnadsstandard, då tar de också hand om området där de lever och bor. Om stora bolag kommer ditt så säger det bara tjoff. De tar inget ansvar, annat än för aktieutdelningen om några månader.
Adrien Muller
23 år, studerande, Frankrike
– Jag vill egentligen hålla det enkelt och gärna inte slösa tid utan snarare handla snabbt. Så att det är smidigt har alltid varit viktigt för mig. Men nu försöker jag att inte köpa nya kläder om det är möjligt, för att undvika det stora klimatavtrycket som textilindustrin innebär. Det är väldigt svårt att hitta det jag vill ha, enkla men snygga plagg, så det går mycket mer tid än jag egentligen vill men det får vara värt det för miljön. Sen försöker jag så klart att inte köpa mer kläder än jag behöver också.