I takt med att världens riksbanker lättar på gaspedalen börjar den globala ekonomin sakta farten och börserna får sina första skalv. Det är den stora bilden. Men vad gäller problemet med att pricka in rätt datum i kalendern för eventuell börskrasch finns det en siffra som alla professionella investerare och spelare håller ögonen på: räntan på den amerikanska tioåriga statsobligationen.
Dollarn är kung. Det globala finanssystemet bygger på dollarn. Alla andra valutor är derivat på dollarn; det vill säga, de bygger på dollarns värde och har egentligen inget eget värde i den globala ekonomin. För att köpa olja eller sojabönor eller iphones måste till exempel de svenska inköparna först köpa dollar. Det går inte att handla med svenska kronor. Den svenska kronans värde bestäms därför av dess värde i förhållande till dollar. Och det är samma sak för alla andra, Ryssland, Kina, Brasilien, Argentina och även för den europeiska euron.
Dollarn är världens reservvaluta, centrum i världens valutasystem. Alla andra valutor lyder under dollarn.
Nya pengar för den globala ekonomin, vilket alltså är samma sak som nya dollar, produceras i USA. Produktionsansvarig är Federal Reserve, FED, och metoden för att göra nya pengar är skapandet av ny skuld.
Så skapas pengar
När en bank lånar ut, säg tre miljoner kronor så att någon kan köpa ett hus, eller 300 000 kronor så att någon kan köpa en bil, skapas pengarna i den stunden, av banken. Banksystemets princip är att banken måste ha tio procents säkerhet. Det innebär alltså att banken med en miljon i säkerhet kan låna ut tio miljoner. Med en miljon kan nio nya miljoner skapas.
Men de nya pengarna är inte bankens egna pengar och de existerar bara så länge skulden finns kvar. Ett lån fungerar på det viset, låntagaren betalar ränta vilket är bankens ersättning. Låntagaren betalar dessutom amortering – men amorteringspengarna försvinner, de går inte in till banken utan upphör att existera. När lån betalas av försvinner alltså pengar, och när ny skuld skapas uppstår pengar. Pengarna i vårt valutasystem bygger på skuld.
Tvingar fram risktagande
När Federal Reserve, FED, vill skapa mer pengar så görs det på två sätt, genom att göra det billigare att låna så att det kan skapas mer skuld, och genom att direkt ge sig ut på marknaden och köpa skuld med egna pengar, så att säga. FED kan till exempel köpa en statsskuld och behålla den. När FED köper en statsskuld så konkurrerar den med andra köpare med riktiga egna pengar, som pensionsfonderna. När köptrycket på statsskuld ökar så ökar värdet, eller efterfrågan, och räntan sjunker. Ju mer statskulden är efterfrågad ju mindre ränta behöver säljaren, staten, betala i ränta.
En sjunkande ränta tvingar därför fram ett ökat risktagande. När räntan på statsskuld sjunker så tvingas andra placerare, som pensionsfonderna, att gå någon annanstans med sina pengar. De tvingas köpa annan riskablare skuld med högre avkastning som företagsskuld i skifferoljebolag, de tvingas köpa fastigheter och de tvingas in på börsen. FED:s köp av statsskuld gör därför att det finns mer pengar för att köpa fastigheter och aktier.
Billiga pengar används till spekulation
Den andra metoden att skapa mer pengar är att sänka den korta räntan. En låg ränta gör det billigt att låna. I en ekonomi som fungerar som den ska skulle de nya pengarna kunna gå till fungerande investeringar. Men i en ekonomi som egentligen inte fungerar går pengarna till andra saker, som fastighetsspekulation, till icke fungerande investeringar i företag som inte går med vinst – som skifferoljebolagen. Eller till företag som köper tillbaka egna aktier för att tvinga upp den egna aktiekursen… Återköpen av egna aktier har länge varit den fundamentala drivkraften bakom börsuppgången i USA och i världen.
Skuldmarknaden är störst
Världens skuldmarknader är många gånger större än världens aktiemarknader. Det är skuldmarknaderna som styr tillgången på pengar. Och tillgången på pengar bestämmer ”värdet” på fastigheter och aktier. Enkelt uttryckt: när det finns mycket nya pengar finns det mycket pengar att köpa aktier för och ”värdet” på aktier går upp.
Men ett problem med att kontinuerligt skapa massor med nya dollar är att det i längden riskerar förtroendet för valutans värde i sig. Det går inte att köra med gasen i botten för alltid. Ett annat problem är att om räntan redan är noll så går det inte att sänka den i nästa lågkonjunktur.
Det finns inga finansiella verktyg kvar för att hantera nästa kris. FED har därför långsamt höjt den korta räntan de senaste åren samt sedan i år också börjat minska sitt ägande av statsskuld med 50 miljarder dollar i månaden. Det görs genom att låta statsskuldsväxlarna löpa ut och inte köpa ny skuld för samma belopp. Resultatet är att mängden dollar i det finansiella systemet långsamt men säkert krymper.
Alla måste göra samma
När FED i nästan tio års tid efter finanskrisen skapade nya dollar i turbofart måste alla andra göra samma sak för annars steg värdet på den egna valutan i förhållande till dollarn. Den svenska penningmängden har exempelvis fördubblats sedan finanskrisen och ett syfte var att hålla nere värdet på kronan så att företagen kunde fortsätta exportera.
Men när FED börjar minska produktionen av dollar måste alla andra göra samma sak igen, fast åt andra hållet. Den europeiska centralbanken ECB måste sluta köpa all möjlig europeisk skuld å ena sidan och höja räntan å den andra – och det är samma sak för alla andra riksbanker även om den svenska riksbanken försöker hålla emot så länge det går.
Målet är pyspunka
FED:s förhoppning är antagligen att åstadkomma en pyspunka på bland annat aktie- och fastighetsmarknaderna som inte ska knäcka ekonomin samtidigt som FED skapar manöverutrymme inför nästa finanskris och samtidigt bevarar förtroendet för dollarn som reservvaluta. Det är ett svårt balansnummer för vad händer egentligen när räntan stiger och tillgången på pengar minskar i den globala ekonomin som den ser ut idag?
Minskad tillgång på pengar skapar problem.
Alla delar av den globala ekonomin som är beroende av möjligheten att ständigt få tillgång till nya billiga lån får problem när tillgången på pengar minskar. Det gäller nationer som Grekland, Venezuela, Argentina och Italien. Det gäller hela branscher som skifferoljeindustrin, bankerna, bilförsäljningen och fastighetsförsäljningen, och det gäller aktiemarknaderna.
Den amerikanska skuldmarknaden bestämmer tillgången på pengar i världen. Den viktigaste amerikanska statsskuldsräntan är på den tioåriga växeln. Hur hög måste räntan på den tioåriga amerikanska statsskuldväxeln bli för att utlösa en börskrasch? Ingen vet men många gissar på mellan 3,25 och 3,5 procent. Där någonstans går smärtgränsen. 3,20 procent, så blir det pyspunka och 3,55 procent – då blir det krasch. Ungefär så.