Under det kommande året kommer Tsipras vänsterregering genomföra nedskärningar och luckra upp arbetsrätten. Det ska bland annat bli lättare att säga upp anställda. Åtgärderna är krav ställda av långivarna, EU och IMF, för att Grekland ska beviljas mindre skuldlättnader. Under ett möte förra veckan beslutade eurozonens finansministrar lättnader på en femtedel till 2060 och gav Grekland mer tid att betala tillbaka lånen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Inte tillräckliga
Loa Brynjulfsdottir, chef för LO:s internationella enhet, säger att lättnaderna inte är tillräckliga för att får den grekiska ekonomin på fötter.
– Generellt kan man säga att åtstramningspolitiken inte har hjälpt utan snarare stjälpt Grekland. Under flera har man också tvingat fram väldigt odemokratiska inskränkningar av arbetsrätten.
Långivarna har som mål att Greklands statsbudget 2018 ska nå ett överskott på 3,5 procent, ett resultat som de flesta andra EU-länder inte kommer i närheten av. Inom gruppen har det uppstått en konflikt där Tyskland å ena sidan menar att det enda sättet att lösa den grekiska skuldkrisen är landet levererar överskott under tio år.
Internationella valutafonden, IMF, anser däremot att det är ett orimligt krav. IMF:s ekonomer kräver omfattande skuldavskrivningar.
Loa Brynjulfsdottir poängterar också att Greklands ekonomi också pressats av den stora flyktingvågen.
– Landet och det grekiska folket har ställt upp på ett fantastiskt sätt. Men den ekonomiska pressen som det medfört har EU inte riktigt beaktat, säger hon.
Upprorisk stämning
Att Tsipras regering forsätter strama åt ekonomin har mötts av kraftig kritik från Greklands fackföreningsrörelse. Nyligen genomfördes en generalstrejk.
Den upproriska stämningen i landet påminner om sommaren 2015 då den nytillträdda vänsterregeringen efter utdragna förhandlingar blev beviljade ett tredje stödpaket. Då var långivarnas krav på åtgärder ännu tuffare och regeringen genomförde impopulära privatiseringar och kraftiga åtstramningar.
– Det är vanliga arbetare, familjer, som drabbas. Det grekiska folket har lidit under många år nu och jag tror inte att man kommer acceptera fortsatt krispolitik. Vi kommer antagligen se fortsatta protester, säger Loa Brynjulfsdottir.
