Avtalen täcker runt 20 procent av alla hyresrätter, vilket är fler än vanligt. 

I år lämnade Fastighetsägarna dessutom in sitt krav på 2025 års hyreshöjning redan i juni, där man föreslog en ökning upp till 15 procent. 

– Det är vad hyran skulle behöva höjas med för att hålla jämna steg med kostnaderna. Sedan är det inte den höjningen vi förväntar oss efter justeringar för hyresvärdarna respektive hyresgästernas perspektiv, säger Fastighetsägares vd Rikard Ljunggren.  

Hamnar hos skiljeman

Ambitionen är att hyrorna ska vara klara till årsskiftet. Men trots rekordtidig förhandlingsstart har branschorganisationen inte kommit överens i en enda uppgörelse. 

Hittills har Fastighetsägarna gått till skiljeman i 77 kommuner, efter oenigheter med Hyresgästföreningen.

– Vi ser att en årsförhandling nu kan ta upp mot sex till sju månader och vi vill undvika reaktiva hyror, säger Rikard Ljunggren.

Hyresgästföreningens Carl-Johan Bergström menar att Fastighetsägarnas beslut om att gå till skiljeman både är kostsam och ineffektiv eftersom beslutet ofta överensstämmer med de nivåer som redan tecknats lokalt. 

– Det är onormalt. Vi antar att man helt enkelt ville få möjligheten att gå till skiljeman så snart som möjligt under hösten och inte behöva vänta. Framför allt för att man inte hade avsikt att förhandla vid förhandlingsbordet, säger han. 

”Slår hårt i plånböcker”

Efter flera års inflationsrally, är ekonomin minst sagt pressad. Under de senaste tre åren har hyresgästerna mött ovanligt höga hyreshöjningar, en utveckling som till stor del drivits av den ekonomiska krisen med stigande priser och höga räntor.

– Vi vet att det är en större andel av hyresgäster som har det tuffare ekonomiskt. De drabbas extra hårt just nu. Samtidigt är många lättade över att höjningen 2024 inte blev så hög som 15 procent. Men det slår fortfarande hårt i mångas plånböcker, säger Carl-Johan Bergström.

Samtidigt har driftkostnaderna för bland annat el och fjärrvärme skjutit i taket. 

Inför 2024 gick Fastighetsägarna ut med att i snitt kräva tolvprocentiga hyreshöjningar för att täcka de omfattande kostnaderna. Detta vägrade hyresgästföreningen gå med på, då det hade slagit hårt mot landets hyresgäster. 

Utfallet blev i stället genomsnittliga höjningar mellan fyra och fem procent som avgjordes av skiljeman eller Hyresmarknadskommittén.

”Finns inga marginaler”

Rikard Ljunggren menar att så låga höjningar kommer bli ohållbara i längden. 

– Lönsamheten i branschen har minskat med 20 procent de senaste fem åren. Det finns inga marginaler och de kommer att fortsätta minska om hyrorna ska släpa efter. Som hyresvärd kan man inte sänka värmen eller stänga av vattnet. Det är underhållet och investeringarna man drar ner på, vilket inte är hållbart i längden. I slutändan drabbas hyresgästerna när boendestandarden försämras.

Enligt Rikard Ljunggren är det i huvudsak fastighetsbranschen som fått stå för de senaste årens stora kostnader. 

– Det är fastighetsägarna som fått agera krockkudde i den här extrema konjunkturen som har varit. Hyresgästerna har ju inte fått ta en särskild stor del av de här kostnadsräkningarna om man jämför med andra bostadskonsumenter.

”Haft extremt goda år”

Carl-Johan Bergström anser att man som fastighetsbolag bör ha marginaler för den här typen av kostnader ­för att kunna skydda sina hyresgäster mot exempelvis vräkning. 

– Branschen kommer från extremt goda år. Det har varit en tuff men relativt kort period om man ser till historien. Nu kanske man går lite back men det kommer man kunna ta igen sen när övriga kostnader har lagt sig. Vi kan inte lägga allt på hyresgästerna, säger Carl-Johan Bergström.