Och visst gör det estetiskt avtryck när högre och lägre bostadshus och industrilokaler breder ut sig i prydliga rutnät mot älven, skogen, bergen, eller glimmar upplysta om natten. Så kan det se ut i tv-serier.

Det finns något kaxigt amerikanskt över Skellefteås storvulna ambitioner. Kommunen vill gå i bräschen för den gröna industriella revolutionen. Storsatsa sig in i framtiden. Lorents Burman säger att det är så roligt på jobbet att han nyper sig i armen varje morgon.

Till och med nu, när det stormar kring Northvolt som både sägs kämpa med en akut kassakris och där flera anställda mystiskt har dött på sin fritid utan att orsaken kunnat fastställas.

42 miljarder på tio år

Kommunstyrelsens ordförande är noga med att påpeka att Skellefteå bygger sin framtid inte för Northvolt, utan för sin egen skull. Redan 2014 tog kommunledningen fram en ”Marshall-plan” för att vända utvecklingen: från avfolkningsbygd till grön storspelare. Man började investera i bostäder, integration och utbildning. Lät uppföra Sara kulturhus, en av världens högsta byggnader i trä. 

Northvolt kom senare,  när de såg att det fanns en plan som funkade, säger Lorents Burman. 

– De stora nya företagen, de väljer inte Sverige för att de får en stor slant av staten för att bygga fabrik. De väljer samhällen som funkar: logistikmässigt, infrastrukturmässigt, där det finns bostäder och kompetensförsörjning.

Kommunen går all in. Det byggs en hamn för nästan 1,5 miljarder kronor. Bostäder, då privata byggbolag verkar tvivla på att de storslagna planerna verkligen blir av. Sporthallar, kulturplatser, förskolor, grundskolor. 

– Vi har enorma kostnader, räknar Lorents Burman upp.

Kommunens låneskuld ökade från 170 miljoner till nästan 1,9 miljarder kronor mellan 2016 och 2021, vilket är en ökning på över 1 000 procent. Flyttar folk hit är det en investering som betalar av sig, annars är det de nuvarande invånarna som behöver ta smällen. 

De höga investeringsnivåerna planeras för att fortsätta. Det planeras just nu framåt för investeringar upp till 42 miljarder kronor över en tioårsperiod – enligt kommunstyrelsens ordförande är det mest i Sverige, räknat per invånare. 

Vill ha bostäder och infrastruktur

Det är orimligt att som kommun ta på sig ett sådant ansvar för bostäder och infrastruktur, medger Lorents Burman. Men Skellefteå har inga alternativ än att satsa allt när regeringen inte värnar om norra Sverige.

Det handlar till exempel om Sveriges mest försenade tåglinje. Norrbotniabanan – den planerade järnvägen som ska förbinda Umeå och Luleå med Robertsfors, Skellefteå och Piteå – har varit på tal sedan början av 200-talet. Efter många turer ligger den just nu i långbänk på regeringskansliet. De som vill slippa flyga till Skellefteå får ta tåget till Bastuträsk eller Umeå och därifrån buss i några timmar. 

Kommunen efterfrågar också att staten tar tillbaka flygplatsen i Skellefteå som är för liten och sliten för dagens affärsresenärer.  

Vidare saknar regeringen, enligt Lorents Burman, såväl en långsiktig plan för att bygga ut bostäder på platser som Skellefteå, där behovet är väldigt stort, som kortsiktiga åtgärder som svar på att krisen i byggbranschen sedan 2022. 

– Det har vi påtalat ett stort antal gånger till regeringen. Men man har inte haft förmågan att gå in och bidra, utan man har velat värka ut den här lågkonjunkturen, säger han. 

Även utbildningsinsatser är en utmaning för dem som vill leda den gröna omställningen och som staten borde ta större ansvar för, tycker han. 

I kölvattnet av de olyckor som skett på Northvolt anser han också att staten behöver satsa mer på arbetsmiljöarbete: till exempel arbetsplatsinspektörer och bidrag till fackföreningar, som anställer regionala skyddsombud för pengarna. 

”Moderaterna hälsar inte på”

Larmen om Northvolt har haglat i veckan. Det har visat sig betydligt svårare än vad grundarna trodde att masstillverka batterier. Branschen är ny, det finns inte folk med erfarenhet, produktionen går ofta fel. 

I veckan förkunnade vd Peter Carlsson i veckan en ”strategisk översyn” av bolagets expansionsplaner, där en del av Skellefteåfabrikens verksamhet lades i malpåse. Förhandlingar pågår med facket för att se om de 300 berörda medarbetarna kan omplaceras till andra jobb på fabriken. 

Northvolt har sagt att de ska fokusera på sin verksamhet i Skellefteå och det tycker jag är bra.

Lorents Burman tar ”skriverierna” med ro. 

– De har sagt att de ska fokusera på sin verksamhet i Skellefteå och det tycker jag är bra.

Att Northvolts bekymmer har fått så mycket mediautrymme tolkar han som att det finns många som inte vill att Northvolt och Skellefteå ska lyckas. Det handlar såväl om företag som förlorar på den gröna omställningen, men också om politiska intressen. 

– Moderaterna är inte de som vill bygga norra Sverige. De kommer inte och hälsar på oss så ofta. De har sitt fokus söderut där det finns folk som tycker att elen borde gå till Skåne istället för till industrierna i norr, säger Lorents Burman.

Men det största problemet, som han ser det, är Sverigedemokraterna.

– De tror inte på klimatförändringar och de tror inte heller på den gröna omställningen, på fossilfritt stål, batterilagring, vätgas och allt det här. De säger att vi inte ska förvänta oss några allmosor från staten till att möjliggöra det här. 

De nya västerbottningarna

Även den SD-dikterade migrationspolitiken – de stängda gränserna, förslagen på återvandring och skärpta krav på utomeuropeisk arbetskraft – oroar Skellefteås styre. Vid halvårsskiftet 2024 passerade  kommunen 78 000 invånare. Sedan planerna på batterifabriken blev kända 2017 har över 4 000 personer bosatt sig i staden. Enligt statistik från SCB står invandring från andra länder för över hälften av ökningen. 

Som Dagens ETC konstaterade efter ett besök i staden för tre år sedan verkar det lättare att locka utlänningar som drömmer om Sverigebilden och inte har en förutfattad mening om Skellefteå, än att få svenska sörlänningar att flytta upp.

I 50 år har media sagt att det är i södra Sverige som jobben och framtiden finns. 

Fördomar mot norra Sverige är nämligen den tredje faktor som Lorents Burman ser bakom tvivlet.

– Det är inget fel på människorna i södra Sverige. Frågan är vilken bild de matas med. I 50 år har media sagt att det är i södra Sverige som jobben och framtiden finns. När det plötslig förändras tror jag att det blir svårt att förstå. Kan det verkligen vara på riktigt? Uppe i Västerbotten och Norrbotten av alla ställen? 

– Jag brukar säga så här: den största utmaningen, det är att få att alla förstår att det som händer här händer på riktigt. Det händer redan, och det händer nu. Den gröna omställningen går inte att stoppa. 

Vad händer med Skellefteå om det blir konkurs för Northvolt ? 

– Då går vi tillbaka till vår utvecklingsplan och justerar. Skulle något hända som gör att vi inte utvecklas lika snabbt så anpassar vi oss efter det. Eller så skruvar vi upp våra prognoser, om det går bättre än vad vi kunde tro. 

Inte helt beroende av Northvolt

Lorents Burman säger att många andra etableringar och expansioner än Northvolt pågår i Skellefteå, om i mindre skala än batterifabrikens. 

Det behövs en nationell strategi för hur den gröna omställningen.

– Samtidigt vill jag säga att den som ställer den här frågan till mig ställer den på för låg nivå. Northvolts batterier är av betydelse för Skellefteå men framför allt för Sverige och EU. 

Borde den svenska staten kliva in i Northvolt så att bolaget får en stark och långsiktig ägare?

– Det behövs en nationell strategi för hur den gröna omställningen i Sverige ska se ut. Men på vilket sätt den ska se ut överlämnar jag till andra att bedöma. Det jag kan säga är att statens frånvaro är markant när det gäller den gröna omställningen, vilket är väldigt bekymmersamt för Skellefteå men också för andra orter som Timrå, Mariestad eller Boden. Omställningen kräver människor, bostäder och infrastruktur och mycket som den här regeringen saknar verktygslåda för. Om inget görs så kommer vi hamna ohjälpligt efter.