Men nu gick dess chef Stefan Ingves ut med ett krav på en kommission kring bostadsmarknaden. Det verkar alltså som banken vill ha större inflytande än bara vad gäller valutapolitiken. Drog du för snabba slutsatser? Erik Friberg
Riksbanken fick verkligen ”storstryk” av regeringen i frågan om kontrollen och övervakningen. Finansinspektionen ska sköta det och Peter Norman (M) har dessutom tillsatt en särskild grupp (under sig själv) där de ansvariga i Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden ska prata ihop sig. Det är en oerhörd skillnad mot att ”experterna” ska styra vad som ska göras och inte göra.
Stefan Ingves utspel ser jag delvis som att det handlar om att rädda ansiktet. Riksbanken kan knappast seriöst tro att man skulle kunna ta initiativet till en kommission som ska få samman partierna i bostadsfrågan ett valår. De ideologiska skillnaderna mellan olika lösningar är mycket stora.
Däremot ger det Riksbanken möjlighet att fortsätta vara kritisk mot de ökade bostadslånen, den käpphäst som motiverat Ingves att ha alltför hög ränta i en ekonomi som stått stilla.
”Rädda ansiktet” är inte en fråga bara för japanska eller kinesiska ledare, som vi i våra kulturmyter ibland hävdar.
Det pågår lika mycket inom svensk maktelit.
Men är det ett bra förslag från Ingves? En kommission som sätter sig ner och ”löser knutarna” inom bostadspolitiken så att byggandet ökar och priserna bromsas? Nej. Att Riksbanken ens lägger ett sådant förslag visar hur olämplig man är att ha ansvaret för en större del av den ekonomiska politiken.
Kommissioner är politiska instrument. De kan kanske hantera en skandal som ska utredas, en möjlighet för specialgranskning av något som skett. Men det Riksbanken avser är en ”expertkommission” som ska få fram en ”sund” bostadspolitik utifrån något slags självklar ”vetenskaplig” grund.
Nu finns det ingen sådan.
För att få fram fler bostäder kan man till exempel genomföra ett nytt miljonprogram, låta kommuner, genom statens upplåning, bygga enormt mycket nytt. Eller också kan man ge subventioner till byggföretagen så att de bygger mer privat. Eller skattesubventionera fastighetsföretag så att finanskapitalet söker sig dit ännu mer. Eller införa subventionerade lån för privatpersoner som bygger nytt. Eller… Allt handlar om ideologiska val, inte om en självklar teknisk lösning.
Det Ingves föreslår är därför egentligen att Socialdemokraterna och alliansen ”över blockgränserna” ska göra upp utan att väljarna får påverka. Det är precis som med den ”kommission” näringslivet och IF Metall vill se runt energipolitiken i Sverige. Det man söker uppnå är mer kärnkraft garanterad av staten 50 år framåt.
Kommissioner av det här slaget är helt enkelt försök för en elit att få igenom en politik som slipper bli utsatt för människors demokratiska kraft, alltså val.
Det är riktigt obehagligt.
