Hur stor andel av din inkomst som ska gå till skatt beror på flera saker – som var du bor och om du arbetar eller inte. Veckans fråga till Dagens ETC handlar om dem som inte arbetar, utan som antingen lever på a-kassa eller på pension och är under 65 år. Till skillnad från dem som är förvärvsarbetande, får dessa inte göra något jobbskatteavdrag (jobbskatteavdragen innebär en skattesänkning med upp till 2 500 kronor i månaden för den som förvärvsarbetar). Därför menar många att skatterna är orättvisa. Åsa Gunnarsson, skatteprofessor vid Umeå universitet, håller med om det.
– Jobbskatteavdraget gynnar de som arbetar, men kommer inte en pension eller en som lever på a-kassa till gagn. Det handlar om en systemreform där en stor grupp av människor exkluderas, säger hon.
Så kan vi då förvänta oss någon form av förändring? Att de som inte gynnas av jobbskatteavdraget kompenseras? En skattesänkning? Åsa Gunnarsson tror inte det. Trots att en eventuell skattereform har diskuteras i omgångar sedan tidigt 2000-tal, har fokus sällan legat på dem som befinner sig längst ner på inkomststegen. Ännu mindre än någonsin gör det kanske det nu.
– Utifrån den skatteideologi som råder är det inte intressant. Man utgår från att skattesystemet ska stimulera tillväxten, inte utjämna skillnader. Det största nu är att slopa värnsskatten, säger Åsa Gunnarsson.
”Blir ett lapptäcke”
När regeringen gjorde upp med Centerpartiet och Liberalerna i januariöverenskommelsen var Annie Lööf (C ) tydlig med att de inte accepterar höjd skatt på kapital, som Socialdemokraterna vill ha, utan istället aviserades en rad skattesänkningar – bland annat för dem med högst inkomster i och med att värnskatten tas bort. Inför den skattereform som ska göras har det också pratats om förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt och fastighetsskatt.
Hur olika slags inkomster beskattas är det tystare om. Och Åsa Gunnarsson tror att det är osannolikt att en skattereform kommer att innebära några större förändringar för dem med a-kassa och tidig pension.
– Jag tror att den översyn eller reform som ska göras blir ett slags lapptäcke. Man ändrar lite här och där istället för att verkligen gör en genomgripande skattereform där man utgår från problematiken med inkomstfördelningen. Skatter och fördelningspolitik har inte varit en prioriterad fråga, och jag tror inte att det blir det nu heller, säger hon.
Skattereformen 30 år gammal
Senast det gjordes en stor skattereform var 1990–1991 – det som har kallats Århundradets skattereform. Åsa Gunnarsson tror inte att den skatteutredning som ska göras nu kommer att leda till att skattesystemet görs om på motsvarande sätt.
– En skatteöversyn har diskuteras länge, men trots det sker inget. Det är som att ingen vågar ta steget i den svenska politiken för att göra en översyn och försöka få med sig en politisk majoritet. Nu är läget i politiken så bräckligt att jag inte tror att det finns kraft för att styra upp en ny, stor skattereform.
