Finansklanen som dominerat Sverige i generationer framstår som ett litet familjeföretag i jämförelse. Blackrock som till stor del låter algoritmer styra sina placeringar, finns i 100 länder, är redan störst på den tyska börsen och kontrollerar ett kapital på svindlande 66 biljoner kronor (en biljon har 12 nollor). Dessa gigantiska tillgångar, som i huvudsak består av pensioner och privat sparande, är större än Tysklands och Storbritanniens sammanslagna BNP.

Blackrock har mer pengar än summan av allt som konsumeras och produceras av 149 miljoner britter och tyskar under ett helt år. Även svenska pensionsförvaltare (AP-fonderna, Skandia Liv, AMF) äger aktier i Blackrocks fonder. Exempelvis första AP-fonden har investerat 3,4 miljarder kronor.

Men trots att vi alla numera är indirekt delägare i Blackrocks imperium är bolaget relativt okänt i Sverige och blandas ofta ihop med det betydligt mindre riskkapitalbolaget Blackstone. Hur förvaltar denna koloss sin makt? Och hur används våra pensionspengar?

Hygglig retorik

En progressiv och vänlig jätte, väsensskild från giriga börshajar. Så vill Blackrock framställa sig själv. Pr-strategins framgång beror till stor del på grundaren och vd:n Larry Fink, som i intervjuer framstår som en hygglig farbror. Han är, till skillnad från andra Wall Street-höjdare, engagerad i det demokratiska partiet och propagerar ofta för en ”medveten och inkluderande kapitalism”. Fink har upprepade gånger uppmanat finansbranschen att prioritera jämställdhet och ekologisk hållbarhet. Men retoriken har än så länge inte följts av några större gröna investeringar.

Dunkel affärsetik

Tvärtom kräver nu 220 konstnärer och forskare att Fink lämnar sin plats i styrelsen för Museum of modern art, Moma, i New York. Uppropet kritiserar att Wall Street-jätten är också storägare i flera bolag som driver privata fängelser som bland annat låser in barn som migrerat in i USA från Sydamerika. Blackrock har också stora aktieposter i vapentillverkare som kopplas till skolskjutningar och Jemen-kriget. Men det slutar inte där.

Den största diskrepansen mellan Finks fina ord och hans dunkla affärsetik hittar vi i den fossila sektorn. Så sent som i april konstaterade Blackrock i en intern rapport att ”klimatförändringarna är en risk som investerare inte kan ignorera” samtidigt som bolaget är den största aktieägaren i oljebolagen BP, Exxon Mobil och Chevron. Av Blackrocks fonder är endast 1 till 2 procent så kallade ”hållbara” med som knappats kan kallas gröna eftersom aktier från fossila bolag ingår, visar sajten Greenbiz genomgång.

Dessutom är Blackrock delägare i den brasilianska köttproducenten JBS som, enligt the Bureau of Investigative Journalism, årligen orsakar 300 kvadratkilometer av skogsskövling. När Amazonas regnskog står i lågor leder det till att Blackrock får ännu mer pengar att bränna på börsen.

Utan överdrift kan Larry Fink beskrivas som den enskilda person på planeten som bidrar allra mest till klimatkrisen.

Till sitt försvar hävdar han att ägandet ger möjligheten att inifrån påverka fossilbranschen i mer hållbar riktning. Men Blackrock har överväldigande röstat nej till klimatåtgärder i flera av de energibolag där de har stora aktieposter, enligt the Climate Majority Project.

Blackrock eldar på kollapsen av jordens ekologiska system och lägger samtidigt grunden för en ny finansiell kris. Det menar ekonomen Ann Pettifor som i sin bok från 2006 förutspådde den förra krisen.

Verkar utanför regleringar

I krisens kölvatten har vissa regleringar införts, framförallt banker har påtvingats höjda kapitaltäckningsnivåer. Åtgärderna är långt ifrån tillräckliga och mycket lite har gjorts för att bromsa den kraftiga expansion av så kallade ”skuggbanker”. Det är finansiella aktörer som erbjuder samma tjänster som traditionella banker.

Enligt tidskriften The Economist bör Blackrock betraktas som ”världens största skuggbank”. Orsaken till att vd:n Larry Fink söker sig till finansvärldens dunkla utkanter är för att han har alldeles för mycket pengar och vill undvika skatter. Ingen traditionell bank kan heller garantera säkerheten för ett så stort kapital. Istället agerar Blackrock som en bank och lånar ut sitt kapital utan att lyda under samma reglering och tillsyn som de traditionella bankerna.

I den så kallade Paradisläckan framkom det att Blackrock har minst 10 konton i skatteparadiset Bermuda. Larry Fink agerar som de flesta andra skrupellösa aktörerna i den delvis ljusskygga finansvärlden, den enda skillnaden är hans svansföring och fondens storlek. Om Fink skulle lyssna på kritiken och avinvestera från den fossila ekonomin hade de fått en viss effekt. Självklart ska han göra det. Men på lång sikt hade någon annan tagit hans plats. Blackrock är i sig ett problem men också ett symptom på ett ekonomiskt system som tillåtits löpa amok.

Hur reglerar vi hela den globala finanssektorn?

Klimatrörelsen kan förändra

Ett svar finns i Ann Pettifors nyutkomna bok ”The case for the green new deal”. Hon skriver att vi måste sluta tillbedja börsens gudar. För att skydda  jordens livsuppehållande system måste vi  ”frigöra oss från kapitalismens finansiella system”. Finanskapitalet måste falla under demokratisk kontroll. Det skulle göra ekonomierna mindre krisbenägna, bromsa den växande ekonomiska ojämlikheten och frigöra kapital från den fossila ekonomin som kan användas till hållbar omställning.

Hon menar att centralbankerna måste få mer makt och att staterna måste börja kontrollera och beskatta kapitalflöden vid nationsgränserna. Pettifor vill också införa en global skatt på finansiella transaktioner.

En cyniker skulle avfärda Pettifors önskelista som orealistisk, kanske till och med naiv. Men hon är orubblig i sin övertygelse att det går att med politisk organisering rubba den rådande ordningen.

Den globala finansialiserade kapitalismen som vi nu tar för närmast naturgiven är bara några årtionden gammal och en produkt av politiska beslut, som kan ändras.

Det är upp till den nyväckta klimatrörelsen att driva förändringen.

Historien är full av skrotade paradigm.