Problemet i Sverige, och en rad andra länder, är att produktiviteten minskat, mellan 1995 och 2007 låg Sverige i topp med en tillväxt på 2,7 procent men mellan 2010 och 2020 har den minskat till 0,9 procent.

Det var därför som finansminister Elisabeth Svantesson (M) i april presenterade en kommission som fick uppgiften att öka produktiviteten med ett mycket brett mandat.

Vi ska titta på nästan allt och komma med förslag till förbättringar.

– Vi har fått ett sällsynt öppet och brett mandat för vårt arbete, säger Hans Lindblad till Dagens ETC. Vi ska titta på nästan allt och komma med förslag till förbättringar.

– Det handlar privat och offentligt, om skatter och utgifter, om tillståndsgivningar och regler, om olika branscher och strukturer – ja nästan. 

Kommissionen siktar på att kunna lägga fram skarpa förslag inom en rad områden, förändringar som ska kunna införas snabbt. En del av förslagen kommer att vara en besk medicin för regeringen.

Nytt sätt att beskatta fastigheter

Hans Lindblad och hans medarbetare har redan börjat titta på hur en fastighetsskatt skulle kunna införas. Det har setts som en politisk omöjlighet sedan en folkrörelse ledd av de borgerliga partierna lyckades avskaffa den mycket kontroversiella skatten.

Frågan har debatterats länge och praktiskt taget alla ekonomer förespråkar en fastighetsskatt

I en intervju i Dagens Industri berättade Hans Lindblad att de arbetade med modeller för en ny fastighetsskatt. Reaktionen från finansminister Elisabeth Svantesson blev hård, hon slog fast att hon aldrig skulle medverka till att införa en fastighetsskatt.

Hans Lindblad säger nu till Dagens ETC.

– Vi ska föreslå system och jag tror att vi skulle kunna ta ut beskattning av fastigheter på ett nytt sätt. Vi skulle kunna stoppa in fastighetens värde i ett liknande system som ISK, Investeringssparkonton, och kunna lägga en liten skattesats på det – då slipper man reavinstskatt, och man slipper den kommunala avgiften som man betalar idag. 

– Det viktiga är att hitta ett mer begåvat sätt att beskatta fastigheter och det kan kombineras med en maxregel på vad man ska betala.

”Tänka på rättvisan” 

Enligt Hans Lindblads modell kan man hitta en teknisk lösning på hur skatten ska kunna betalas från det konto man har. Som svar på finansministerns nej till fastighetsskatt påpekar han att vi redan har skatt på fastigheter.

– Man ska komma ihåg att den kommunala avgiften på fastigheter växlades mot staten och fastighetsskatten när den infördes. Sedan har vi en reavinstbeskattning och vi har stämpelskatter som är ganska stora. Det här drar in en ansenlig mängd miljarder kronor varje år.

Fördelarna med en sådan här skatt är, enligt Hans Lindblad, att man skulle kunna få en större rörlighet på bostadsmarknaden och ett bättre utnyttjande av fastighetsbeståndet. Det blir sedan ett politiskt beslut om man vill ta ut mer eller mindre i skatt på fastigheterna.

– Man kan också tänka på rättvisan – det är idag mycket stora skillnader mellan beskattningen av villor och bostadsrätter.

Hans Lindblad säger också att det kommer att ingå i kommissionens förslag på skatter och det är öppet om man kommer att föreslå en större beskattning av fastigheter. 

Jobbade nära Anders Borg

En annan skattefråga är skillnaden mellan skatten på arbete och skatten på kapital, där arbete i Sverige idag beskattas högre än kapital. Dessutom har Sverige på senare tid avskaffat skatt på förmögenheter, arv och gåvor vilket påverkar kapitalbeskattningen.

Inte som en skål av söta och sura karameller som man kan välja mellan.

– Så är det absolut, det förslag vi kommer att lägga i slutbetänkandet ska ses om en helhet och inte som en skål av söta och sura karameller som man kan välja mellan. När det gäller kapitalbeskattningen har vi dessutom en hel serie olika kapitalskatter i Sverige som i stort ligger på mellan 15 och 30 procent. Det går inte bara att sätta ner en siffra för allt.

– Det är också så att vi måste ta hänsyn till fördelningseffekterna för att våra förslag ska kunna få någon legitimitet och kunna genomföras.

Hans Lindblad är moderat, han har arbetat för partiet och han har varit statssekreterare för Anders Borg, men han menar att han som ordförande för kommissionen inte är politiskt tillsatt (”jag har dessutom goda relationer till den andra sidan”):

Jag kan inte se att jag fått det här uppdraget för att jag är moderat.

– Jag är i grunden tjänsteman och ekonom och det är i den rollen vi i kommissionen ska utföra det här arbetet med hjälp av en lång rad forskare och experter. Jag kan inte se att jag fått det här uppdraget för att jag är moderat.

– Det här är något som hela samhället är betjänt av, det finns ingen motsättning mellan tillväxt och utnyttjande av de resurser som finns. Det handlar i hög grad om innovationer och jag förstår inte varför det skulle bli bättre om vi blev fattigare. Ju större kaka, desto mer att fördela. 

”AI kommer bli centralt”

Produktivitetskommissionen följer efter Lindbäck-kommissionen och Klas Eklunds tidigare arbete, två utredningar som fått mycket stor betydelse för den ekonomiska politiken i Sverige. Bland annat därför är förväntningarna på den nya kommissionen mycket stora.

Det finns förutom beskattningen en rad nyckelområden för utvecklingen av produktiviteten. Några av dem är den gröna omställningen, energiutvecklingen och AI.

– AI kommer vi tillsammans med digitalisering att behandla i vårt huvudbetänkande, sannolikt kommer vi att göra det genom åtminstone en expertrapport. Det är klart att AI kommer att bli centralt för produktiviteten.

– Den gröna omställningen kommer in på en rad olika sätt. Utifrån ett produktivitetsperspektiv kommer företagen i allt större utsträckning redovisa klimatbelastning som en kostnad – ju smutsigare du är, desto mindre lönsam blir du. Det gröna perspektivet blir viktigt också kalkylmässigt.

Det gröna perspektivet blir viktigt också kalkylmässigt.

Den gröna omställningen för också in en rad andra dimensioner, menar Hans Lindblad, och de kommer att synas i företagens redovisningar på olika sätt.

– Kreditinstitutionerna ställer krav på att finansieringen sker till gröna aktiviteter och ju grönare desto billigare blir finansiering. Detta påverkar företagen långsiktigt precis som att fonder ställer gröna krav och är du smutsig vill ingen ha dig.

– Det blir också allt tuffare redovisningskrav på att ta med sådant som man slapp ta upp förut och detta slår igenom på företagens resultat- och balansräkningar. Om företaget sitter med en gammal skitig oljeindustri någonstans som kommer värdet av den att skrivas ned. Det kommer att kosta att släppa ut, det blir lönsamt att investera i grönt.

Kärnkraft eller vindkraft?

Energi är redan en stor fråga inom den svenska politiken, Sverige kommer att behöva mer energi. En omedelbar fråga är överföringskapaciteten, som måste öka, vilket är mycket komplicerat. 

Men så kommer den kontroversiella frågan om vilken typ av  energi man ska satsa på, ska några subventioneras? Är kärnkraft konkurrenskraftigt, hur ska vindkraften byggas ut? Det är många frågor som ställs och frågor som kommer att ha stor betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling.

– Utgångspunkten för vilka energislag vi ska ha och var de ska byggas måste vara en samhällsekonomisk bedömning. Jag tror att vi från kommissionen kommer att tala mer om systemen och hur de ska riggas än vilken typ av energislag det ska vara.

– Vi kan inom vårt fria mandat föreslå det också, men jag tror inte att det är det viktigaste för kommissionen. Vårt bidrag ligger snarare i att få institutioner, förutsättningar och tillståndsprocesser på plats. Vi ska göra en effektivitets analys och titta på vad som är samhällsekonomiskt mest effektivt. Sedan kan det finnas andra skäl till att man vill subventionera delar och bygga i en annan ordning än vad den samhällsekonomiska kalkylen säger, men då är det politiska ställningstaganden som gäller.

Slopa tillstånd för solceller

Ett sorgebarn för produktiviteten i Sverige är bostadsmarknaden och byggandet, som är ett viktigt område för kommissionen.

– Vi vill lägga förslag som ökar rörligheten, ökar tillgången till mark, och skärper konkurrensen. Vi vill titta på särkrav som ställs av kommuner, skattesystem, tillgången till mark men också på förslag att enkelt få bygga rimligt stora hus utifrån moduler som gör det billigare.

– Vi vill också slopa en del tillstånd för mindre saker, typ solceller. Sedan vill vi se över tillståndsprocesserna, vilket också gäller transportsektorn. 

Sammantaget vill kommissionen alltså göra tillståndsprocesserna snabbare och mer förutsägbara inom alla områden. Stor vikt kommer att läggas på att göra den offentliga sektorn mer effektiv.

Det har riktats kritik mot kommissionen för att den skulle kunna vara ett sätt att föra över grundläggande, viktiga samhällsfrågor från demokratiska församlingar till expertstyrda, teknokratiska utredningar. 

Kommissionens ordförande Hans Lindblad kan inte förstå den kritiken.

– Jag ser det som en väldigt svensk tradition man avsätter resurser för att kunna tänka igenom väldigt svåra frågor under en ordnad form. Sedan kommer förslag som sedan politikerna får ta över, jag tror att det här verkligen stärker demokratin.

För skev fördelning i ett samhälle leder till instabilitet och sänkt produktion.

– I vårt arbete har vi också med att våra förslag ska vara sakliga och finnas inom de flesta områden. Men vi lägger också in fördelningsutfallet. Olika grupper påverkas olika och då måste man för att få en legitimitet och acceptans se till att utfallet blir vettigt. För skev fördelning i ett samhälle leder till instabilitet och sänkt produktion.