Ekonomifrågan: Jobbar vi mer om skatten sänks?

Det ska löna sig att arbeta, och genom sänkt inkomstskatt ska vi uppmuntras till att arbeta allt mer – vilket i sin tur ska säkerställa den ekonomiska tillväxten, att hjulen fortsätter att snurra på. Detta i kombination med nedskurna socialförsäkringssystem (vilket ska göra människor rädda för att förlora sitt lönearbete) – så lyder hela den borgerliga idén om ”arbetslinjen”.

Men stämmer den? Arbetar vi mer om vår inkomstskatt sänks? Vad säger arbetslivsforskningen om saken? Håkan Selin, docent i nationalekonomi och verksam vid IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering), har studerat frågan ingående.

– Svaret på den frågan är tätt förknippat med hur man väljer att sänka skatten samt vilka inkomstgrupper man avser att undersöka.

Går ner i tid

Framförallt måste man skilja på marginalskatt och vanlig inkomstskatt, framhåller han.

– Det studierna om det här brukar finna, är att om marginalskatten sänks, vilket betyder att du får behålla mer av din egna löneökning över en viss inkomstnivå, så brukar det betyda det motsatta – alltså att man väljer att arbeta mindre i stället.

Detta eftersom man redan uppnått en viss konsumtionsnivå. Detsamma gäller för jobbskatteavdraget, som infördes av Alliansregeringen 2007, och sedan har utvecklats steg för steg. Jobbskatteavdraget påverkar inte marginalskatten, och höjs enbart i nivå med lönen upp till en inkomst av 31 340 kronor, per månad. Det högsta möjliga jobbskatteavdraget någon kan få ligger därför på 2 530 kr, per månad. Detta innebär enligt IFAU:s beräkningar att de svenskar med medelhöga eller höga inkomster, som tjänar mest på jobbskatteavdraget, inte väljer att jobba mer till följd av den sänkta inkomstskatten – snarare tvärt om, så går många av dem ned i arbetstid.

– De behöver helt enkelt inte jobba lika många timmar för att uppnå samma konsumtionsnivå, säger Håkan Selin.           

”Uppmuntrar till mer arbete”

Bland låg- och medelinkomsttagare däremot, med en lön på upp till 31 340 kronor per månad – för vilka jobbskatteavdraget höjs med varje intjänad krona, ser det dock annorlunda ut. Inom denna samhällsklass väljer man generellt sett att arbeta allt mer, för att tjäna på skattesänkningen.

– För denna samhällsgrupp är jobbskatteavdraget definitivt ett politiskt och ekonomiskt incitament som uppmuntrar till mer arbete.  

Kan lägre skatter också leda till färre arbetade timmar totalt sett, då sysselsättningsgraden inom offentlig sektor minskar till följd av att en del av finansieringen faller undan?

– Det är ingen fråga som jag tittat specifikt på, men visst kan man tänka sig att dessa samband korrelerar starkt med varandra. Sedan ska man dock samtidigt ha klart för sig att statskassan inte alltid blir större för att skatterna höjs. Det här har att göra med beteenden. Om skatten höjs för mycket kanske man helt enkelt väljer att jobba mindre, eftersom man inte tjänar lika mycket på det, säger Håkan Selin.