Vi repeterar. Deutsche Bank är en av världens största banker med ett derivatspel på omkring 75 000 miljarder dollar. Det är en summa 20 gånger större än Tysklands BNP.
Det senaste året har nyheterna kring banken blivit allt mörkare. Brakförluster. Höga chefer som hoppar av och en rasande aktiekurs. Meddelanden inifrån ledningscentralen som uttrycker panik.
”Centralbankerna måste sluta med minusräntorna, det kväver ekonomin!”, meddelande DB plötsligt häromveckan. Några dagar senare: ”Centralbankerna måste trycka mer pengar!”.
Tonläget inne på DB är uppenbarligen uppskruvat och uttrycker en önskan om att någon borde göra något.
Ovanpå det kommer förne-kanden från DB:s höga chefer till Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble – allt är bra och det finns inget att oroa sig för. Ja, det är precis som Lehman så långt.
Det stora orosmolnet denna gång heter Credit Default Swap. Säg att du förvaltar en av alla dessa pensionsfonder och du behöver en avkastning på i alla fall 5–6 procent per år för att det ska fungera. Men med nollräntor och minusräntor över hela världen så går det inte. Att köpa Schweizisk statskuld och få minusränta går inte ihop. Du måste börja ta risker.
Att köpa en skräpskuld ger fortfarande några procent i avkastning, så du köper grekisk statsskuld för säg tio miljarder.
Du vet samtidigt att Grekland kan gå i konkurs när som helst så du köper en försäkring, en så kallad Credit Default Swap. Det är ett derivat. Om Grekland går under så betalar försäkringen ut alla pengarna till dig, alla tio miljarderna. Du köper den här försäkringen av Deutsche Bank och nu är du trygg.
Problemet som du undviker att tänka på är att DB antagligen inte har de här pengarna. Och om Grekland går under så går DB under och du kan lägga ner din pensionsfond för pengarna är borta.
Försäkringar mot allt och alla. Inte bara statsskuld som är skräp utan alla skräpskulder och alla priser. Försäkringar mot sjunkande priser på olja, järn, zink, koppar och sojabönor och alla världsekonomins basvaror. Säg att du producerar olja och vill försäkra dig mot fallande priser, eller du producerar järn eller sojabönor och vill försäkra dig mot fallande priser eftersom du gjort stora investeringar och helt enkelt inte kan överleva ett prisfall. Du köper den här försäkringen av Deutsche Bank.
Korthuset bygger på att ingenting stort händer. Grekland får inte gå i konkurs och världsekonomin får inte ta en hård sväng neråt. 2014 händer just det. Kina som ökat sin skuldsättning till grekisk nivå drar i bromsen och minskar investeringarna. Världsmarknadspriser på olja, järn, zink, koppar, sojabönor och alla stora insatsvaror rasar från mitten av 2014 och ”försäkringarna” börjar lösa ut.
Ett litet tag fungerar det, skifferoljaindustrin i USA, för att nämna något, behöver inte gå i konkurs 2015 utan kan fortsätta producera. Baksidan är att oljepriset fortsätter rasa och att någon måste betala ut försäkringspengarna. DB börjar svettas under 2015 och redovisar en förlust på 6,8 miljarder euro. 1,2 miljarder av dessa är dessutom böter för ekonomisk brottslighet.
I en världsekonomi som av allt att döma är på väg in i depression, med fallande priser, fallande handel och obetalbara skräpskuldberg över hela planeten är det bara en tidsfråga innan bankerna börjar implodera. Först i kön står uppenbarligen DB. Men det kan lika gärna brista någon annanstans, dit ingen tittat. Och liksom förra gången kommer finanskrasch 2.0 främst att utspela sig i ett kreditkort i en plånbok nära dig.
