Här träffar Dagens ETC Ivan Semenov, 46. Han levde länge ett gott liv i Donetsk, den rika industristaden i östra Ukraina, där han drev eget i retailbranschen medan frun var en framgångsrik modekreatör. Tillsammans hade de två barn, bil och lägenhet. Men så, år 2014, tog några som Ivan Semenov kallar för ”lokala banditer med automatvapen” över, lag och moral slutade gälla, och en sådan som han hade inte en chans.

– Sedan barnsben har jag haft något slags dragning för att kämpa för rättvisa, vilket ofta har fått mig i trubbel, säger han med ett snett leende.

Stoppades med 500 flaggor

Dagen efter att han stoppats med 500 stycken ukrainska flaggor i bakluckan, som separatisterna märkligt nog inte hittade när de sökte igenom bilen, flydde familjen till Kiev. Ganska snart därefter började Ivan Semenov drömma om Sverige. Han gjorde det på ett praktiskt sätt: omskolade sig till bristyrkena takläggare och plåtslagare, hittade ett svenskt företag som ville anställa honom, sökte arbetstillstånd och väntade i sex månader på att Migrationsverket skulle slutföra byråkratin. 

För tre år sedan kom familjen till förorten Jakobsberg. Ivan visste egentligen inte så mycket om Sverige, förutom att han ville hit, men han har inte blivit besviken. Han gillar ändå inte värme, tycker om lagom,  ”det är en bra idé som inte går att översätta till ryska”, och han verkar älska blixtlåsprincipen – den som säger att när flera körfält smalnar av till färre ska bilar från vardera körfält turas om att köra i ett ömsesidigt samspel för att inte störa trafiken.

– Det är en bra beskrivning av Sverige, och det gör att jag sparar flera timmars biltrafik varje dag, säger han.

Började informera på Youtube

Han har själv inte haft några problem på arbetsmarknaden, i alla fall inget allvarligt. Däremot tog det inte lång tid för honom att upptäcka hur ryskspråkiga sociala medier flödar över av erbjudanden som lät för bra för att vara sanna. För att varna människor från att bli offer för lurendrejare började han ladda upp klipp om svensk arbetsrätt på en Youtubekanal, vars namn kan översättas om ”Sverige för dummies”. 

På så sätt kom han snart i kontakt med Solidariska byggare, där han bland annat hjälper till som tolk mellan engelska och ryska under rådgivningssessionerna. Sedan förra året sitter han också i Solidariska byggares styrelse. Där finns också ledamöter från Georgien, Katalonien, Lettland, Kirgizistan, Montenegro, Nicaragua och Sverige.

Ivan Semenov gäspar och ber om ursäkt. 

– Förlåt, jag är lite bakis. Jag kom hem klockan tre på morgonen.

Kvällen innan höll Cyklopen, kulturhuset i förorten Högdalen, en stödfest för Solidariska byggare och Ivan drack öl och dansade för kampens skull. Byggsyndikatet förlorade nyligen ett fall i domstol och behöver nu betala 300 000 kronor i rättegångskostnader. Men över lag är det här ett fack med råg i ryggen.

Lämnade in flest stämningar

Den svenska arbetsmarknaden mår på det hela dåligt. 2023 blev ett sorgens år, med 62 dödsolyckor enligt Arbetsmiljöverkets preliminära statistik, vilket är den högsta siffran på tolv år. När en bygghiss rasade på en byggarbetsplats i Sundbyberg i mitten av december och drog fem personer med sig in i döden, riktades ett tag ljuset på villkoren för migrantarbetare. Ivan Semenov beskriver det som att det i praktiken finns två arbetsmarknader i Sverige – där de som kommit hit från andra länder ofta hamnar hos företag som är brottsliga.

Syndikalisterna har de senaste åren gjort ett hästjobb när det gäller att organisera människor som inte talar svenska eller saknar papper – något som andra fackförbund länge hävdat är för svårt och krångligt. Tre år efter start samlar Solidariska byggare cirka 800 medlemmar, vilket gör det till ett av Sveriges snabbast växande fackförbund. 

Ofta räcker det med att vara med i Solidariska byggare för att slippa bli utsatt på arbetsplatsen. 

Något som skiljer dem från andra är att Syndikalisterna inte tar fram och kräver efterlevnad av egna kollektivavtal. Istället har man de senaste åren satsat stort på att driva fall i Arbetsdomstolen och Solidariska byggare blev faktiskt det fackförbund som år 2023 lämnade in flest stämningsansökningar. Man har även andra redskap i sin verktygslåda, som indrivningsblockader eller helt vanliga förhandlingar som slutar i förlikning. Men man har även gjort sig ett namn, enligt Ivan Semenov. 

– Ofta räcker det med att vara med i Solidariska byggare för att slippa bli utsatt på arbetsplatsen. Arbetsgivare har förstått att det är bäst att inte bråka med oss, för det kan stå dem väldigt dyrt.

”Professionella bedragare”

Genom sina olika metoder kunde Solidariska byggare år 2023 driva in elva miljoner kronor i löner och skadestånd till sina medlemmar, vilket var fyra miljoner mer än året innan.

Verksamheten innebär också dragningar av arbetares rättigheter, inklusive säkerhetsregler. Men också en hel del grundläggande informationsarbete. Ivan Semenov säger att många som kommer från forna Sovjetländer har med sig en väldigt negativ bild av facken och uppfattar dem som några som mest ägnar sig åt att stjäla och ljuga. 

En av hans prioriteringar som styrelsemedlem är att hjälpa de ukrainare som kom till Sverige efter krigsutbrottet 2022. Det är i dagsläget oklart vad som händer med dem och om de får stanna i Sverige när massflyktsdirektivet löper ut den 4 mars 2025.

Men det är något annat som han vill lyfta med Solidariska byggare, något som han tycker är unikt och viktigt för såväl migrantarbetare som de flesta svenskar:

– Det som utmärker vår verksamhet är att vi jobbar med arbetsgivare som är professionella bedragare. Det handlar inte om företag som på grund av olyckliga omständigheter har tvingats i konkurs, eller någon som råkar bryta mot en MBL-bestämmelse. Nej, vi jobbar med dem vars affärsmodell bygger på organiserad brottslighet. Med tiden har vi lärt oss deras tillvägagångssätt och sätt att luras på. Vi utbildar vissa av dem, för vissa låter sig utbildas, med andra ser vi till att de får sina straff.

Han fortsätter:

 – De här företagen är väldigt destruktiva för hela den svenska marknaden, för de gör det omöjligt att konkurrera för dem som erbjuder rättvisa arbetsvillkor. Och vi börjar lära oss hur man stoppar dem.