Denna krasch var starten på den stora finanskraschen globalt 2008.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Pengar är inte - och har inte varit det sen 70-talet - en fråga om papper som grundar sig i ett verkligt värde i samhället. Pengar är idag skapade genom att banker ger lån (då skapas nya pengar) och hur många man kan skapa är faktiskt obegränsat ända tills något hemskt händer.
Alltså tills människor inte längre litar på pengarna.
Pengar handlar bara om förtroende. Om alla tror att en krona även imorgon är värd en krona, ja då är den det.
Om däremot starka krafter agerar för att den ska vara värd mindre så skapas oro och den kommer troligen bli mindre värd.
Och i värsta fall skapas panik så människor slutar använda valutan utan ekonomin blir en lokal bytesekonomi eller att man handlar i ett annat lands valuta. (Ofta dollarn).
Islands superacceleration på 00-talet med efterföljande bankkrasch betydde att den isländska kronan havererade. Staten tog över bankerna och införde valutakontroll.
Efter ett tag började folk lita på kronan igen, ekonomin började rulla igång och det första man då gjorde (det var rödgrön regering) var att återigen privatisera bankerna.
Men med valutakontroll hade man en broms på flödet.
NU tar man bort den.
Islands regering hävdar att man har mycket bättre kontroll idag eftersom riksbanken har en större reserv än 2006.
Det är naturligtvis rent nys. Valutareserven är ett tillfälligt skydd och ett litet land som Island har mindre pengar än en svensk storbank som i sin tur är en liten plutte jämfört med världens stora bankgiganter. Skulle Island utsättas för valutaattacker har man inget försvar, valutan är för liten, de inhemska bankerna kan inte agera mot spekulanter då de är för små. Riksbanken måste intervenera och köpa kronor och höja räntan vilket betyder att man måste producera miljarder av nya pengar och resan neråt kan bli väldigt snabb.
Nu vill Islands näringsliv att kronan ska sjunka något. Det är bra för turismen och exporten.
Men det räcker med att någon aktör internationellt tycker att det vore lämpligt att spela i en sjunkande krona för att det eftersträvade kan bli en fasa.
Så vad är det som skyddar Island?
Om andra länders riksbanker går in och stöder. (Vilket inte är troligt).
Om Island anses som ett alltför liten ekonomi för att intressera det globala finanskapitalet.(Vilket kanske är troligt just nu).
Så vad har Islands borgerliga ekonomer och politiker lärt av den kris man skapade för tio år sen.
Vad är det som gör att man utsätter befolkningen för samma risk en gång till?
Kanske detta enkla.
”Ja, det gick illa förra gången. Men då är ju chansen större att det går bättre nu”.
