– Jag har varit intresserad av klimatkompensation länge. För att kunna övertyga mina kollegor om att det var möjligt ekonomiskt kollade jag upp frågan med Skatteverket, säger han.
Högsta Förvaltningsdomstolen
I Skatteverkets svar konstateras att praxis är restriktiv och att det inte finns möjlighet för avdrag om det inte rör sig om vissa specifika situationer. Utgångspunkten för om en utgift är avdragsgill eller ej är, enligt inkomstskattelagen, om den ”har tillkommit i syfte att förvärva inkomster”.
Gåvor är däremot inte avdragsgilla. I många fall när det rör sig om sponsring och utgifter för företags samhällsansvar, så kallade CSR-kostnader, är det svårt att avgöra vad som är en avdragsgill utgift och vad som är en icke avdragsgill gåva. Eftersom det inte finns någon specialreglering för klimatkompensation måste samma bedömning ske även här. Frågan har varit uppe i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) ett par gånger de senaste åren.
Ett av de första företagen som drev frågan i domstol var Saltå Kvarn. De investerade i trädplantering i Uganda för att neutralisera sina transportutsläpp. HFD menade att det rörde sig om en gåva och medgav därför inte avdrag för kostnaderna. Beslutet motiverades med att klimatkompensationen inte motsvarades av någon motprestation som företaget tjänade på och att det inte heller förelåg en tillräckligt stark anknytning mellan bolagets och mottagarens verksamheter.
Avdrag på 5,8 miljoner godkänndes
I juni förra året var frågan uppe igen och HFD öppnade då upp för fler avdragsmöjligheter. Då var det Arla som ville göra avdrag på 5,8 miljoner kronor för att klimatkompensera utsläppen från sina ekologiska mejeriprodukter. Denna gång beviljades avdragsrätten. Detta eftersom klimatkompensationen varit en del av Arlas marknadsföring av produkterna och därmed syftat till att öka försäljningen av dessa. Det tycks alltså vara så att avdrag för klimatkompensation är möjligt, förutsatt att poängen är att öka intäkterna och inte att rädda klimatet.
För Dokument Press räkning innebär detta att det blir svårt att klimatkompensera i någon större utsträckning.
– Jag hoppas att vi kan kompensera de få flygresor vi gör ändå, men jag skulle också vilja klimatkompensera allt annat i verksamheten, såsom boktryckningen. Men det kommer inte att gå ekonomiskt om det inte är avdragsgillt, säger Tobias Barenthin Lindblad.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.