BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

”Empiriska resultat stöder inte detta argument, åtminstone för progressivitetsnivåer som inte är överdrivna” skriver IMF och tillägger att olika typer av förmögenhetsskatter också skulle kunna övervägas.

Bakom den progressiva hållningen från den på sina håll ifrågasatta organisationen ligger oron över en ny finanskris. Den globala skuldnivån är på historiskt höga nivåer, samtidigt som minusräntor driver upp skulderna vilket i sin tur både ökar risken för bubblor och leder till ännu större klassklyftor.

I en studie från 2013 pekade IMF ut skenande inkomstklyftor som en av orsakerna till finanskriserna på 1930-talet och 2008.

Minskad skatteutjämning

Enligt halvårsrapporten har den ekonomiska ojämlikheten i de mest utvecklade ekonomierna i väst ökat stort under de senaste tre decennierna, inte minst till följd av den rikaste procentens ständigt växande inkomster.

Samtidigt blev skattesystemen i länderna allt mindre progressiva under 1980- och 1990-talen.

Chefen för valutafondens skatteförvaltningsenhet, Vitor Gaspar, skriver i en IMF-blogg att den högsta genomsnittliga inkomstskattesatsen för de rika länderna i OECD,  föll från 62 procent 1981 till 35 procent 2015.

Medan omfördelning via skattesystemet kompenserade 60 procent av ojämlikheten åren 1985-1995, har inkomstskattesystemen misslyckats med utjämningen åren därefter, enligt valutafonden.