Idén om basinkomst sprids över världen

Få saker tycks kunna både förena och dela, som idén om basinkomst – ett ovillkorligt ekonomiskt bidrag till alla.

Nyligen har den kanadensiska provinsen Ontarios liberala styre beslutat att införa basinkomst på prov, och Finlands högernationalistiska regering utreder frågan inför ett liknande experiment med start nästa år. I nederländska Utrecht har det regerande liberala partiet bestämt att staden ska testa basinkomst i år. I Schweiz folkomröstar man om frågan i juni, samtidigt som politiker både från höger och vänster kallar det för ett hot mot systemet. I Brasilien lagstadgades en gradvis implementering av basinkomst av vänsterregeringen redan 2004 och i Indien har bland annat Unicef stöttat pilotprojekt för basinkomst.

Lång historia

Enligt basinkomstens förespråkare kan idén spåras ända till den brittiska 1500-talsfilosofen Thomas More. Han såg det som ett effektivare sätt att förhindra stöld än det för tiden förhärskande dödsstraffet. Hoppar man fram till mer samtida tänkare stöter man på alltifrån nyliberalismens gudfader Milton Friedman till socialdemokratiskt inriktade ekonomer som James Tobin. Alla har de olika modeller för hur basinkomst kan utformas för att komma till bäst nytta för samhället, men hittills har det aldrig implementerats på nationell skala.

Dagens ETC:s medarbetare Linn Spross är doktorand på ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet. Enligt henne har få sociala rörelser organiserat sig kring idén eftersom den har förblivit för abstrakt.

– Det behöver konkretiseras, vem är det egentligen som får betala för en eventuell basinkomst?

Linn Spross säger att basinkomst från högerhåll handlar om att förenkla den statliga administrationen genom att ta bort andra bidragsformer, samtidigt som det skapar en lättexploaterad arbetskraftsreserv. Från vänstern brukar basinkomst istället lyftas fram som en fördelningspolitisk åtgärd.

– Men man behöver diskutera konkret implementering. Innebär det höjd skatt på tillgängligt arbetskraftsutbud för arbetsköpare? Eller innebär det att de som nu går på socialbidrag får det ännu sämre medan de rika får lite extra pengar?

Utnyttjas från olika håll

I Sverige har frågan främst drivits av vänstern, och det tror Linn Spross beror på att den kopplas samman med kritik mot en statlig åtstramningspolitik. Den fick också ett uppsving tillsammans med de senaste årens diskussioner om arbetskritik som även den kommit från vänstern.

Linn Spross tror frågan kommer fortsätta diskuteras i takt med att välfärdspolitikens uppgift omformuleras. Hon säger att det är viktigt att fundera på varför frågan är aktuell för regeringar som Finlands, särskilt i tider av avreglering och nedmontering.

– Förespråkare för basinkomst säger att det varken handlar om att gå åt höger eller vänster, utan framåt. Men reformer kan utnyttjas från olika håll.