Klimattullar och bojkott: Så svarar vänsterpolitikerna på Trumps tullar

Har då EU:s handelsavtal historiskt varit tillräckligt bra ur klimatsynpunkt och på att lyfta arbetares rättigheter? Heléne Fritzon svarar inte på frågan, utan säger:

– Det är en kamp som vi ständigt för.

Faktum är att Socialdemokraterna har varit så positiva till frihandel att de även har varit redo att gå med på den kanske största stötesten inom frihandelsavtalen – så kallade investeringsskydd, som innebär att företag får särskilda domstolar för att lösa tvister. När Dagens ETC ber Heléne Fritzon förklara varför Socialdemokraterna stöttar sådana lösningar säger hon att det är komplicerat. Investeringsskydden är tänka som en ”sista utpost”, där grundbulten är att parterna i avtalet i grunden är överens.

– De har regler i avtalet för hur de ska utvärdera det. Parterna har också möjlighet att förändra ett avtal och säga upp ett avtal. 

Inte bara frihandelns förtjänst

Även Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt tycker att det i grunden är bra att länder handlar med varandra. Ändå vill Jonas Sjöstedt komplicera bilden av frihandel.

– Handel har utvecklat ekonomin och skapat välstånd. Problemet är att mycket av handeln har varit organiserad till fördel för stora multinationella företag. Mindre hänsyn har tagits till arbetares rättigheter. Sedan har man i flera handelsavtal skrivit in paragrafer om investeringsskydd som gör att företag kan stämma stater om de till exempel inför lagstiftning som gynnar miljö, folkhälsa och löntagares rättigheter. Det tycker jag är dåligt, för det är odemokratiskt. 

Han tycker att tanken om frihandel är ett sätt att skapa välstånd är ”lite förenklad”.

– Många av de mest framgångsrika länderna, som Singapore, Sydkorea och Taiwan, har haft en stark statlig styrning. De har själva försökt att påverka vilka sektorer de velat utveckla och handla med.

Visst finns det också länder som förlorat på frihandel.

– Kongo är ett exempel på hur man exploaterar både människor och natur, och hur länder som blir beroende av råvarupriser som går upp och ner har svårt att utvecklas.

Tror du att handelsfrågorna är för komplicerade för att engagera vänsterväljare?

– I många andra länder, som Frankrike och Belgien, är handelspolitiken jättehet. Där pratar de om Mercosur, handelsavtalet som EU nu vill sluta med Sydamerika, och vad det innebär för folkhälsa och jordbruk. I Sverige har det funnits en stark överideologi av att handelsavtal alltid är bra, men det är inte alltid så enkelt. Det finns olika sorters handelsavtal.

Men handel behöver både handla om att utveckla sin egen ekonomi och skapa ett mer globalt rättvist system.

Kan det vara för att Sverige har vunnit så mycket på handel?

– Ja. Sverige är ett exportberoende land med en stark industri och stora företag. Men handel behöver både handla om att utveckla sin egen ekonomi och skapa ett mer globalt rättvist system.

Vill snabba på klimattullar

EU famlar ännu i sitt svar på Donald Trumps besked. Unionen säger sig redo förhandla med Vita huset och har föreslagit ett ömsesidigt slopande av tullar på bilar och industrivaror, men hotar samtidigt med egna tullar eller att lägga fokus på förhandlingar med resten av världen. Enligt analytiker har EU ingen aning om hur de ska hantera en Donald Trump på tullkrigsstigen.

Jonas Sjöstedt tycker att det europeiska svaret behöver skydda arbetstillfällen i Europa – men också minska klimatutsläppen. Vänsterpartiet vill att EU tidigarelägger de klimattullar som annars börjar gälla 1 januari 2026 och som går ut på att belägga klimatskadliga importer med en skatt. 

Det är också ett bra tillfälle att fundera över Europas beroende av USA men också av omvärlden, som åkermark i Sydamerika och globala fiskevatten, och väga in miljökonsekvenserna av den exploateringen i kommande handelsavtal, säger han.

Ska EU teckna fler frihandelsavtal med länder som till exempel Indien?

– Det beror på hur de ser ut. Man måste se till innehållet. Jag är inte alls emot att de förhandlar och tar fram avtal och så får vi ta ställning till dem.