– I en tid med höga matpriser är det en skandal att EU kastar bort mer mat än vad man importerar. EU har nu en massiv chans att sätta juridiskt bindande mål om att halvera matsvinnet från jord till bord fram till 2030 för att tackla klimathotet och förbättra matsäkerheten, säger Frank Mechielsen, som är chef för organisationen Feedback EU, i rapporten.
De globala matpriserna är i år åtta procent högre än förra året. Det beror bland annat på kriget i Ukraina som tydligt har visat både hur beroende vi är av spannmål från Ukraina och hur sårbara matkedjorna i Europa är. Men rapporten visar samtidigt att vi inom EU kastar bort hälften av den mängd vete som Ukraina exporterar.
Inte ens nära målet
För sju år sedan skrev Europakommissionen under ett mål om att halvera matsvinnet innan 2030. I nuläget är EU inte ens i närheten av att nå det målet. Nu kräver Feedback EU bindande avtal för att målet verkligen ska nås.
Forskaren Ingrid Strid säger att det finns ett slösaktigt beteende hos konsumenterna.
– Vi har generellt sett haft råd att slösa med matvaror. Vi köper ofta nya saker innan de gamla tagit slut. Vi prioriterar fel i kylskåpet och tar de nya varorna i stället för att äta de gamla först.
Även matbutikerna och industrin präglas av beteende där man inte tar tillvara på maten.
– Butiker och industrier har en verksamhet som ska ge vinst. För butiken lönar det sig ofta att bulla upp med varor så att det ska ut som stora mängder för att det lockar köpbeteende. Det är ett försäljningsknep. De skulle kunna lägga fram precis så många bananer som det går åt. Men kostnaden att slänga några bananer är mindre än att det dom tjänar på det stora hela med att ha bananberg, säger Ingrid Strid.
Svinnet av mat sker i alla led; från produktionen, under skörd och slakt, fram tills att maten hamnar hos konsumenterna.
– Man kan inte peka ut ett led som mest skyldigt, däremot kan man peka ut personlighetstyper. De som inte värnar matens värde är skyldiga.
Ingrid Strid berättar att det finns en koppling mellan matsvinn, okunskap och rädsla för dålig mat.
– Även om man har ekonomiska incitament att spara mat så kanske man inte vågar för att man är rädd för datum. Många är rädda för att bli sjuka – men det är liten risk med Bäst-förematen. Det finns ju två sorters datum. Bäst före och sista förbrukningsdag. Om det är mat som man kan bli sjuk av måste den märkas med sista förbrukningsdag
Var fjärde morot för ful
Feedback EU vill också fokusera på det matsvinn som sker redan tidigt i processen, innan maten ens hunnit till butikerna och konsumenterna.
Enligt siffror i rapporten försvinner 90 ton mat redan i den tidiga produktionen, vid slakt eller skörd. Det är tre gånger mer mat än vad hushållen gör av med. Men mycket av den maten hamnar inte ens i EU:s statistik, eftersom den då räknas som råvaror och inte mat.
Enligt Feedback EU måste beräkningarna av matsvinn börja redan vid produktionen av råvarorna. De skriver att de som beställer mat från gårdarna ofta har väldigt hårda krav. Frukter och grönsaker måste ha specifika färger och former för att sedan inte ratas av köparna. En bonde rapporterar till Feedback att de måste slänga 25 procent av sina morötter på grund av kosmetiska skäl.
