Samtidigt har hon utropat nyliberalismens död, öst ut corona-miljarder till välfärden och propagerat för en miljonärsskatt i en stor jämlikhetsutredning. Bara under det gångna året.
I ett inslag i TV4 från Almedalen 2019 placerar Magdalena Andersson själv in Socialdemokraterna förhållandevis långt ut på vänsterkanten av den ideologiska partikartan.
– När det gäller den ekonomiska politiken så är ju vi ett parti som står för att vi ska ha ett samhälle som håller ihop. Vi vill ha små ekonomiska klyftor, dels för att det är bra för människor som har låga inkomster, som vi tycker ska kunna leva ett bra och drägligt liv, oavsett vilken bakgrund man har, sade hon om sin egen grundsyn då.
Vissa hävdar att hon står tydligt åt vänster inom Socialdemokraterna, medan många andra ifrågasätter om det verkligen kommer innebära någon större ideologisk svängning när Stefan Löfven ska ersättas på S-kongressen i november, och Sverige sannolikt kommer få sin första kvinnliga statsminister.
Konflikt med sin gamla lärare
John Hassler är ekonomiprofessor på Stockholms universitet och har tidigare varit lärare åt Magdalena Andersson. Han menar att finansministern har fört en stramare ekonomisk politik i sju år för att under krisen kunna spendera desto mer – men om den varit mer vänster än höger är svårare att säga.
– Hon varit mindre orolig för högre offentliga utgifter och skatter än andra under pandemin men jag vet inte om hon utmärker sig som mer ideologiskt vänster jämfört med andra socialdemokratiska finansministrar. Hon har sett till att ha resurser för att agera i en kris. Man vet ju att kriser tenderar att slå väldigt ojämnt och där finns en tydlig fördelningspolitik, säger han.
Har du som hennes tidigare lärare sett tecken på en mer uttalad ideologi utöver hennes roll som finansminister?
– Jag har inte haft kontakt med henne på många år, hon sa upp kontakten med mig i samband med en incident när jag satt i Finanspolitiska rådet och sen dess har vi inte talats vid.
Magdalena Andersson reagerade kraftigt på Hasslers varningar för att regeringen inte skulle nå överskottsmålet och ska enligt en artikel i Svenska Dagbladet ha lämnat ett möte med rådet i vredesmod.
– Hon kom aldrig igång med avhandlingen för forskarutbildningen, där man brukar kunna se vilka ämnen som man är mer intresserad av. Sen blev hon politiker och som många finansministrar verkar hon vara mån om att själv ha kontroll på mycket och att ha järnkoll på budgeten. Det kanske också betyder att hon inte är så där jätteglad i olika restriktioner som begränsar henne. Att hon blev förbannad på mig är väl ett uttryck för det. Men jag såg exakt samma tendenser hos Anders Borg som startade Finanspolitiska rådet, att när andra hade en annan uppfattning blev han också irriterad. Som statsminister måste man nog delegera mer, om det blir en förändring om hon nu skulle bli statsminister och hur hon skulle klara det kan jag inte säga, säger John Hassler.
En av Magdalena Anderssons stora satsningar i höstbudgeten ska vara på klimatpolitiken, är hon så grön som hon vill ge sken av?
– Jag är väl lite besviken på att Socialdemokraterna hittills inte tagit ett större ansvar för klimatpolitiken men där är det svårt att veta vad Magdalena Andersson tycker. Att Socialdemokraterna tar frågorna på allvar är det ingen tvekan om, men hur man ska hantera marknadskonforma medel, typ utsläppshandel, skatter eller andra typer av restriktioner är väldigt otydligt idag. En sak som jag varit kritisk mot är att Sverige varit skeptisk till att införa koldioxidskatt på EU-nivå. Även Magdalena Andersson har varit uttalat emot. Det är ännu ett uttryck för viljan att ha fullständig kontroll över våra finanser.
”Sticker ut bland världens finansministrar”
Peter Gerlach är LO-ekonom som arbetat fem år på finansdepartementet. Han tycker sig se en hel del vänsterorienterade glimtar i Magdalena Anderssons finanspolitik.
– Ökade resurser i välfärden är helt klart ett av de stora inslagen, även om vi i LO gärna skulle vilja se ännu mer av det. Hon har också arbetat med arbetsgruppen om jämlikhet som släppte sin rapport i somras. Den är en rätt bra källa för att se vad hon tycker är rimliga ekonomiska och politiska prioriteringar. Hon pekar bland annat ut de stora inkomstskillnaderna som ett stort problem och att detta drivs av snabbt växande kapitalinkomster som beskattas lågt. Många förknippar henne med en stram finanspolitik men jag vet inte om man ska göra det till en höger eller vänsterfråga. Historiskt i Sverige har väl en strikt syn på att hålla ordning på offentliga finanser kanske varit mer associerat med socialdemokrati och vänsterpolitik än högerpolitik.
Finns det något som skulle peka på att Magdalena Andersson är mer höger?
– Jag tror kanske inte att hon tänker så mycket i termer av höger och vänster. Hon har sina åsikter och det är mer upp till andra att klassificera dem, men det är klart, hon har konstaterat att man inte ser så stora förutsättningar att driva igenom fastighetsskatten. Det kanske inte kan betraktas som vänster i alla fall. Jag tror hon bedömer allmänhetens motstånd mot den reformen som stort. Sedan är frågan vad finansministern har för ansvar att balansera folkviljan och vad som är bra för svensk ekonomi.
I intervjuer med Dagens ETC har Magdalena Andersson till och med sagt att fastighetsskatten är något som älskas av ekonomer men hatas av svenska folket och att legitimiteten för hela skattesystemet hotades av den.
Enligt Peter Gerlach har LO-ekonomerna inte tagit någon ställning i förhållande till vem som ska vara statsminister eller partiledare. Men de senaste åren har den ekonomiska debatten förändrats internationellt, där större vikt läggs på förstärkningar av välfärden investeringar i klimatomställningen och åtgärder för att minska klyftorna snarare än "mer jobbskatteavdrag och rut-avdrag”.
– Det kan göra att förutsättningarna för traditionell vänsterpolitik är bättre oavsett vem som blir ny partiledare i Socialdemokraterna. Sedan är det parlamentariska läget mindre gynnsamt i dagsläget vilket verkar i motsatt riktning.
En av invändningarna mot Magdalena Andersson på statsministerposten är att hon beskrivits som mindre ideologisk och passionerad än många andra socialdemokrater. Peter Gerlach menar att det nog främst är en fråga om sammanhang.
– Det är klart att exempelvis en redogörelse för regeringens ekonomiska prognoser ofta blir mindre ideologisk, men om man lyssnar på de allmänpolitiska tal hon hållit så tror jag alla kan se en tydlig ideologisk skärpa. Bland världens finansministrar sticker hon ofta ut. Jag har exempelvis suttit på möten i IMF i Washington där forskare radat upp framgångsrika länder som stärkt tillväxten med genomgripande reformer och där olika finansministrar och riksbankschefer ställer tråkiga tekniska frågor. Så begär Magdalena Andersson ordet och säger något i stil med "hur har ni mage att lyfta fram Chile 1980-82 som ett framgångsrikt exempel. Sverige har en stor chilensk befolkning till följd av den fruktansvärda politiska repressionen och förföljelsen av fackliga som pågick i Chile dessa år”. Jag tror ingen där såg henne som en teknokrat.
Snålast i Europa
Daniel Suhonen är chef på fackliga tankesmedjan Katalys och en av grundarna till S-föreningen Reformisterna. I sin senaste bok, den lilla essäskriften ”Vad hade Erlander gjort?”, skriver han såhär om Magdalena Andersson: ”Granskar man hennes ytligt sett radikala uttalanden närmare så vittrar de”.
– Ja, det spelar ju inte så stor roll vad hon tycker och säger, att det låter radikalt att utropa nyliberalismens död, när hon inte är beredd att ta konflikten om någon verklig fråga. Det blir mycket retorik, men ingen verkstad, säger Suhonen.
Anser du att hon står till vänster ideologiskt?
– Jag tror absolut att hon är en traditionell socialdemokrat som ogillar borgerligheten, ojämlikhet och klassklyftor. Men hon har en otrolig uppförsbacke. Nu, efter sju år som finansminister så ska hon plötsligt visa sig vara jättevänster? Det håller inte. Politik är att göra saker.
Suhonen menar dock att Magdalena Andersson vore bättre än många andra som nämns i spekulationerna kring ny S-ledare.
– På något sätt gillar jag ändå henne. Det finns betydligt sämre personer som kan bli partiledare. Damberg och såna där skulle ju såklart vara mycket längre till höger. Men innan hon blir vald måste hon visa att hon inte bara är en kamrer.
Som finansminister har hon gjort enorma budgetsatsningar på hundratals miljarder kronor under pandemin de senaste åren, i senaste höstbudgeten satsas det nu 74 miljarder extra. Betyder inte det något?
– Jo, det är klart att det betyder nånting, men det är ju på grund av corona. Samtidigt har man skurit ner sjukvården och äldreomsorgen och istället samlat i ladorna. Andra länder har också gjort de här satsningarna, och vi har inte gjort tillräckliga satsningar på det långsiktiga. Till sjukvården, bostadsbyggandet och pensionerna. Eller till en ordentlig klimatomställning. Det har varit passivt, vi når inte målen. Man kommer med sin tesked vatten för att släcka en jättestor brand, men det räcker inte. ”Ja, men det är den största tesked som vi någonsin har kastat”. Jaha, men då kanske man får försöka något annat.
Magdalena Anderssons trovärdighet som vänsterkandidat har ett dåligt track record, anser Daniel Suhonen.
– Jag har aldrig märkt eller sett någonting förutom ord. Hon skryter om att vara snålast i Europa, men vi har näst minst antal vårdplatser av OECD-länderna. Vi har sänkt skatterna med 350 miljarder per år, och fortsatt med den här skitpolitiken som pågått sen 1990. Hon har inte brutit med det, på sju år som finansminister.
Daniel Suhonen vill se fyra tydliga krav som ska genomföras, annars bör man gå i opposition. Ordentliga klimatsatsningar, med en statlig investeringsbank. Kraftig höjda pensioner, några tusenlappar i månaden för fattiga pensionärer så att det märks. Bygg bort bostadsbristen och stoppa marknadshyrorna. Stoppa vinstjakten i skolan.
– Några av de sakerna måste äga rum, annars ska vi inte styra. Det går inte att förhandla bort allting med Centern. De politiska ställningstagandena måste betyda något.
Pragmatisk politiker
Statsvetaren Jenny Madestam har forskat om partiledare och processen för att bli vald till partiledare. Som politisk ledare menar Madestam att Magdalena Andersson inte har en särskilt stark politisk kärna.
– Naturligtvis är hon socialdemokrat med allt vad det innebär men hon är ingen profilerad sakpolitisk politiker. Hon är nog rätt pragmatisk, om kongressen beslutar att partiet tar en tydlig vänstergir är min gissning att det är det som gäller för Magdalena Andersson. Men om det i mätningar som partiet gör skulle visa sig att att det vore smart och rationellt att dra åt ett annat håll hade hon nog inte varit rädd göra det. Som partiledare för Socialdemokraterna tror jag egentligen inte att hon hade haft problem med att föra en progressiv vänsterpolitik i bemärkelse att skatter inte bara behöver sänkas, men det beror på vad Socialdemokraterna vill ha och hur stark stötesten C visar sig vara.
Att Magdalena Andersson har pekats ut som en knepig förhandlare i januariavtalet och vad det skulle innebära inför en ny budgetförhandling när januariavtalet inte längre existerar, tror Jenny Madesam att man inte ska lägga för mycket vikt vid.
– Det är många som vittnar om att hon varit lite kantig i förhandlingar men då finns andra personer. Precis som Stefan Löfven använde Ibrahim Baylan eller Mikael Damberg för att lösa upp knutar, kan Magdalena Andersson också ha den typen av personer i sin närhet.
Kommer Magdalena Andersson tacka ja om hon får frågan att bli partiledare?
– Det tror jag att hon kommer och vill eftersom hon inte hittills inte sagt nej tyder väl det mesta på att hon är intresserad. De flesta undersökningar som medier gjort visar att hon har stöd internt men sedan är jag inte säker på att hon är mest lämpad för att vinna val. Det kanske hade behövts en vitamininjektion, ett nytt ansikte som kan vara en frisk fläkt, men den typen av person vågar inte Socialdemokraterna välja nu. Magdalena Andersson är ett tryggt och stabilt val, vilket kanske är klokt med tanke på att det lär bli en ganska guppig resa nu i höst.
