Många personer jag pratar med, för att inte tala om medierna, säger att Anders Borg guidade Sverige genom finanskrisen på ett föredömligt sätt och att det var tack vare honom som Sverige inte drabbades hårdare. Den nyliberala tidningen The Economist gav Borg hederstiteln ”årets finansminister i Europa” 2011.
En vän till mig motiverade utnämningen så här: ”Det enda som stod klart inför valet var att Anders Borg manövrerat Sveriges ekonomi genom finanskrisen som finansministrarnas Houdini. Man må vara ”röd” eller ”blå”, men om man förnekar det faktumet är man vilse i en fantasivärld”.
Hur mycket stämmer detta egentligen? Var Borg (ur ett relativt neutralt perspektiv) en finansminister som gjorde mycket bra ifrån sig i relation till finanskrisen? Eller är det en rökridå skapad av högern utifrån deras ekonomiska utgångspunkt, som med så mycket annat?
Babak
Svar: Anders Borg är nog den finansminister som haft mest stöd av svenska medier på decennier. Man får gå tillbaka till Gunnars Strängs tid på 60- och 70-talen för att få en lika ensidig medial hyllning av en landsfader, rikshushållsmästare och den som sparar och snålar och håller ordning på utgiftsslösarna. (Fast Sträng är en av de finansministrar som expanderat utgifter och inkomster mest i historien, han var ju reformist.)
Anders Borg hade en metod för att neutralisera medierna som byggde på två enkla grundteman.
När han förslog något politiskt – som skattesänkningar eller lägre ersättning till sjuka – motiverade han det aldrig politiskt. Han pratade bara om att ”den ekonomiska vetenskapen visar ...” eller att ”forskningen menar att ...”, vilket naturligtvis tystar journalister på presskonferenser.
Vem kan ifrågasätta forskning?
Det andra sättet handlade om att ge bilder som saknar all politisk och ”vetenskaplig” substans men som ändå sprids rejält och egentligen handlar om väldigt politiska ideologiska inställningar – som begreppen ”bygga skyddstullar” eller ”vargavinter” eller ”krona för krona”. Sånt bildspråk är roligt att göra rubriker och bilder kring, men innehållet är egentligen noll. Att tala om ”vargavinter” kan ju motivera en gigantisk satsning på offentliga investeringar lika gärna som en skattesänkning för företag, eller att tokspara pengar. Det är inte politik, det är att undvika politisk analys.
Det allra sista året svalnade den mediala hovsamheten runt Borg, kanske för att verkligheten med massarbetslösheten kom ifatt.
För mig är det tydligt vad Borg gjorde.
Han sänkte skatterna mer än någon annan finansminister och ökade därmed inkomstskillnaderna mellan de som har och de som inte har mer än någon annan. Målet var att minska offentlig sektor och minska omfördelningen i samhället.
Han skapade ett låglöneproletariat som vi inte sett förut i Sverige. Sms-anställda, timanställda, låga löner i servicesektor, som faktiskt gjort att BNP per svensk minskat – inte ökat – sedan 2007.
Det är hans stora insats.
Finanskrisen löstes inte av Borg överhuvudtaget. Han talade mycket om bankernas girighet och bankernas slarv, men i praktiken är bankerna idag lika starka och oreglerade som innan det smällde. Svenska banksektorn räddades framförallt (Swedbank och SEB) genom att Lettland tvingades på en politik via Sverige och IMF, där de svenska långivarna slapp se lånen devalveras (svenska banker hade lånat ut i euro), och genom riksbankens enorma stöd till banker med likviditet.
Jag tycker nog Anders Borgs insats där är marginell och mer propagandistisk.
Sen finns det en annan sak med honom som inte gäller alla toppolitiker. Han är trevlig. Det har ju inte skadat.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.
Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.
