– Eftersom jag just nu skriver en bok om den här frågan intervjuade jag själv nyligen en kommun som hade 75 miljoner kvar i den här potten, pengar som inte gått åt. De pengarna finns på den kommunala balansräkningen och innebär att de kan investera i en ny skola, att de får bättre likviditet och därför får än mer förmånliga villkor när de lånar. Det hade inte varit möjligt för de här kommunerna om de inte tagit emot flyktingar.

– Vi borde fråga oss om kommuner som har kvar och använder flyktingpengarna från 2015–2017 idag – och som säger nej till att ta emot nyanlända – borde skicka vidare de här pengarna till de kommuner som faktiskt tar emot, säger Peo Hansen.

Bistånd till flyktingar

Men oavsett dessa statsbidrag finns kommunala utgifter för människor som inte kommit i arbete efter två år av statligt finansierad etablering. Kommunala kostnader för ekonomiskt bistånd till flyktingar väntas öka, enligt SKL.

– Huvudproblemet är att staten drar sig undan, inte gör sin plikt och finansierar de här kostnaderna, vilket den skulle kunna göra, säger Peo Hansen.

Enligt honom är det en missuppfattning att staten inte ”har råd”.

– Hushåll, företag och kommuner är inkomstberoende på ett sätt som inte gäller för den svenska staten, som har monopol på att ge ut den svenska kronan. Det är det finanspolitiska ramverkets mål om ”sunda finanser” som står i vägen.

– Staten kan lösa detta med ett knapptryck och kreditera kommunen så att kommunerna både kan fullgöra sina finansiella plikter gentemot medborgarna samt få sätta igång med de gigantiska investeringar som behövs för framtiden.

Extratjänster kan byggas ut

Dessutom pekar Peo Hansen på att kostnaderna måste ses i relation till arbetsmarknads­politiken. Vid årsskiftet fanns 19 000 människor i arbete genom så kallade extratjänster, riktade till nyanlända och långtids­arbetslösa. Tjänsterna finansieras av staten, men skatten de människorna betalar går till kommunerna.

– Det är väldigt bra! Extratjänsterna kan byggas ut och ­utbildningen kan byggas ut genom en politik för full sysselsättning – om politikerna vill.

– De kommuner som haft som strategi att ta emot invandrare för att motverka avfolkning, som Boden till exempel, har det ju gått bra för. Människor kommer i arbete, utför jobb som kommunen är i desperat behov av och betalar skatt.

40 kommuner beräknas ­behöva höja skatter nästa år. Spelar flyktingmottagandet en roll för den utvecklingen?

– Återigen, staten bör lämna överskottsmålet och höja bidragen till kommunerna så att de slipper höja skatten; höjda skatter gör ju bara kommun­invånarna fattigare. Kommunerna behöver investera i allt ifrån skolor och omsorg till vatten och avlopp. Flyktingar utgör en reell resurs som behövs i det här arbetet. Flyktingar ska alltså inte ses som finansiella bördor utan som de reella resurser de redan är. 25 procent av de som arbetar inom äldreomsorgen idag är utlandsfödda. Regeringen är fullt medveten om detta, men säger likväl att vi inte har råd med flyktingar.