Någon exakt siffra på hur mycket skatten har sänkts i Sverige de senaste åren är svår, för att inte säga omöjlig, att få tag på.

Däremot gjorde SCB, på uppdrag av SVT, i november 2019 en beräkning av effekterna som de senaste 10–15 årens skattesänkningar haft på hushållen.

Gynnar rika

De skattesänkningar som påverkat hushållen mest handlar om jobbskatteavdragen. Jobbskatteavdraget infördes 2007 och har sedan dess utökats flera gånger gånger, senast 2019. Avdraget är utformat så att de med låga inkomster ska tjäna procentuellt på systemet.

Räknat i kronor och ören kan det dock bli så att en med högre lön får mer i avdrag än en låginkomsttagare.

Flera skattesänkningar som genomförts under 00- och 10-talen har dock inte kommit ett lika brett segment av befolkningen till hands. Bland skatter som avskaffats senaste decennierna kan nämnas förmögenhetsskatten, arvsskatten och gåvoskatten.

Katalys: 175–190 miljarder

Senast vi hade alla dessa tre skatter i Sverige var 2004. De sammanlagda intäkterna uppgick då till 6,5 miljarder, pengar som framför allt återbördats till höginkomsttagare i storstadsregionerna efter att skatterna slopades.

Tankesmedjan Katalys har i en rapport konstaterat att återinförd arvs- och gåvoskatt, en ny fastighetsskatt, enhetlig moms på 25 procent och avskaffande av framför allt jobbskatteavdragen skulle öka skatteintäkterna med 175-190 miljarder kronor varje år.

Mångmiljardförlust

När det gäller skatteflykten så är det svårt att beräkna hur mycket pengar som förs ut ur landet årligen. Beräkningar som har gjorts på EU-nivå pekar på att mellan 450–650 miljarder försvinner varje år, framför allt genom storbolagens skatte­planering.

Siffran 43 miljoner nämns ibland när man talar om skatte­flykt från Sverige specifikt. Den siffran baseras på en tio år gammal uppskattning av Skatte­verket som i sin tur bygger på det så kallade skattefelet, alltså pengar som staten går miste om på grund av fusk eller fel.