Från att i december 2017 ha handlats för nästan 180 000 kronor handlas den i skrivande stund för 35 500 kronor. Vilket är ungefär 4 000 kronor mer än för en dryg månad sedan och astronomiskt mycket mer än i mars 2010 då valutan gjorde sitt intåg på bitcoinmarket.com med ett pris på strax under tre öre.

För precis som med dollarn och andra valutor bestäms bitcoins värde helt och hållet av användarnas förtroende för den som betalningsmedel, eller snarare förtroendet för den algoritm som garanterar att valutan inte går att förfalska samt att den maximala mängden är begränsad till 21 miljoner bitcoin (till skillnad från centralbanker som kan låta sedelpressarna rulla, med urholkat penningvärde som följd).

Valutans dramatiska vola-tilitet – svängningar i värde – kan förklaras med den hype som råder kring kryptovalutor samt att marknaden ännu är liten och aktörerna få.

Å andra sidan gäller frågan snarare när valutan – med frågeställarens bisats i fokus: ”Ni har tidigare skrivit om bitcoin som pyramidspel – men när händer det?” – kraschar.

Här bör det sägas att bitcoin inte är ett pyramidspel i formell mening. I ett sådant är avkastningen för person X beroende av huruvida denne lyckas locka nya investerare till spelet, som i sin tur bara kan få avkastning om de lyckas värva ytterligare investerare – medan bitcoin uppfyller alla krav som kan ställas på en regelrätt valuta.

Vilket inte betyder att bitcoin inte kan krascha. Det räcker med att förtroendet för valutan rasar och alla får för sig att sälja samtidigt.

Miljöbov

Hittills är det inte mycket som tyder på det, inte i betydelsen platt fall till noll. I september 2018 var den totala kryptovaluta-marknaden (det finns mer än 1 600 olika kryptovalutor) värd 1 650 miljarder kronor. Vilket visserligen är ett rejält tapp från januari samma år, då marknaden värderades till 7 400 miljarder kronor, men som sagt, volatiliteten är ungdomligt vild.

Det största hotet mot valutan kan i stället komma från ett annat håll. Energiåtgången kopplad till den är nämligen enorm. Totalt står bitcoin för 0,21 procent av världens produktion av elektricitet. Orsaken är de konstanta datorberäkningar som är ett nödvändigt ont för att upprätthålla valutans säkerhet och för att skapa nya bitcoin. En enda transaktion kräver 467 KWh, motsvarande 229 kg koldioxid i utsläpp, eller 23 miljoner ton koldioxid per år.

Farhågor har rests för att en expanderande och energislukande kryptovalutabransch kan bli det som får världen att passera tvågradersmålet. Mot detta talar dels att bitcoinproduktionen blir mer miljövänlig, dels att en del av bitcoinproduktionen bygger på överskottsenergi, det vill säga redan producerad energi som annars hade gått förlorad.