Det är tre forskare inom nationalekonomi som har undersökt hur beskattningen av kapital, förmögenhet och fastigheter ser ut i Sverige idag och hur svenska folket ser på olika typer av beskattning.

Kapitalets andel bara ökat

Sedan skattereformen i början av 1990-talet, som hade som avsikt att göra skattesystemet mer transparent och likvärdigt, har många ändringar gjorts. Kapitalets andel av inkomsterna i ekonomin har också ökat markant, och forskarna pekar också på att ojämlikheten i Sverige ökar eftersom det är de rikaste som får del av kapitalinkomsterna.

– Vi ser att inkomstskillnaderna har ökat, och en stor förklaring till det är kapitalinkomsterna, sa Spencer Bastani, docent i nationalekonomi och en av rapportförfattarna under presentationen på SNS.

Stöd för att beskatta kapital

Det finns idag förutsättningar att beskatta kapital högre i Sverige, menar forskarna. Man borde också se till att det blir ett mer likvärdigt system för beskattningen, som idag kan skilja mycket mellan olika sorters inkomster.

– Kapitalet styrs dit det beskattas lägst, inte där det behövs som mest, sa Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och ordförande i konjunkturrådet.

Han är en av Sveriges ledande forskare på förmögenheter, och han beskrev under presentationen forskningsläget på området som förändrat.

– Forskningen ger idag stöd för att beskatta kapital, och det är faktiskt en nyhet inom den akademiska världen, sa Daniel Waldenström.

Effektivitetskrav

Konjunkturrådet betonar i rapporten att en beskattning måste vara effektiv och, som man skriver, ”uppmuntra människor att anstränga sig och minimera ekonomiska snedvridningar”, men att fördelningsaspekten också måste finnas med när skattesystemet reformeras.

En enkätundersökning där 12 000 svenskar svarat på frågor om beskattning fanns med i rapporten. Resultatet visar att det finns ett större stöd för höga skatter om progressiviteten i systemet ökar, det vill säga att fattiga skyddas och rika får betala mer.

Åsa Hansson, docent vid Lunds universitet, menar att fastighetsskatten sedan den gjordes om 2008 har skapat stora orättvisor i skatteuttaget. Detta eftersom det finns ett tak på runt 7 000 kronor per år, oavsett hur mycket bostaden är värd, och därför borde skatten göras om, menar hon.

– Att betala mindre i skatt för en villa som är värd 10 miljoner än en som värd 1 miljon, det ger inte legitimitet till systemet. Vi har stora skattelättnader på fastighetsområdet och Sverige har gått i motsatt riktning mot den internationella trenden. Fastighetsskatten är idag regressiv, sa hon.

På plats var också företrädare för regeringen och oppositionen. Elisabeth Svantesson (M) var skeptisk mot att höja skatterna på såväl kapital som på fastigheter.

– Det är alltid lätt att höja skatterna när det gäller andras pengar, kommenterade hon undersökningen om svenskarnas inställning till högre beskattning av kapital.

Från vänster togs förslagen emot väl. Lisa Pelling, utredningschef från på Arena Idé, gladdes åt att forskarna nu kan belägga att det går att öka beskattningen utan att minska effektiviteten i systemet, men beklagar att Socialdemokraterna inte verkar vilja ta den här chansen.

– Det som är viktigt nu är att politikerna drar slutsaten att det finns en enorm outnyttjad potential att minska ojämlikheten i Sverige. Det går att göra det utan att hämma tillväxten, säger Lisa Pelling.

Hon tror att det finns frågor där det går att komma överens över blockgränsen, eftersom Sverige sticker ut i en internationell jämförelse. och att det finns en medvetenhet bland folk om hur jämlikheten utvecklats.

– Jag tror att man skulle kunna sätta segel för den vind som finns, att folk upplever att det faktiskt blivit ett mer ojämlikt samhälle, och att man skulle behöva göra någonting åt det, säger Lisa Pelling

Förslag för ett effektivare skattesystem

- Växla från högs skatt på höga arbetsinkomster till skatt på kapitalinkomster.

- En enhetligare beskattning av kapital, idag finns det en rad olika procentsatser på olika slags kapitalinkomster.

- Ny fastighetsskatt för både småhus och bostadsrätter, men lägre skatt på omsättning av fastigheter. Kan innebära högre skatt för den som äger bostadsrätt.

Utred skatt på gåvor och större arv, men inte på förmögenhet.

(Ur rapporten ”Kapitalbeskattningens förutsättningar” SNS 2018)